granskning

”Minska administrationen och lägg pengarna på vårdnära arbete”

”Minska administrationen och lägg pengarna på vårdnära arbete”
Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro har märkt att många medlemmar inte orkar med arbete i slutenvården. Foto: Dan Lepp

Det går inte att lösa vårdkrisen med mer administration – lägg i stället pengarna på den patientnära vården. Det säger Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro. Men arbetsgivarorganisationen SKR menar att det finns flera naturliga förklaringar till utvecklingen.

Vårdfokus rapporterade i går att Vårdförbundets medlemsgrupper — sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor — har minskat med nästan 2 500 anställningar, eller fem procent, i slutenvården. Samtidigt har antalet anställda chefer, handläggare och administratörer ökat med nästan 50 procent i regionerna.

Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro är inte förvånad över siffrorna, men blir upprörd. Hon känner igen sig i att många medlemmar inte orkar med arbetet inom slutenvården. Hon menar att det beror på en allt tuffare arbetsmiljö med sjukare patienter, arbetstider dygnet runt samtidigt som många känner dig undervärderade.

— Det saknas personal för att bemanna det antal vårdplatser befolkningen har behov av. Patienter och personal far illa av det pressade läget. Det går inte att överbrygga problemen med mer administration, det löser inte vårdkrisen. Snarare skapar det mer krav på vårdpersonalen att samla in uppgifter och rapportera uppåt. Man behöver omgående minska administrationen i regionerna och lägga pengarna på det vårdnära arbetet, säger Sineva Ribeiro.

Större konkurrens om personal

Hon har pratat med många medlemmar som börjat jobba med annat, som folkhälsofrågor, forskning och utveckling. Sedan det blev krav på att endast legitimerad personal får utföra skönhetsingrepp har många även valt den banan.

Hon tycker att det är bra med olika karriärvägar och att Vårdförbundets medlemmar finns representerade inom politik, forskning och utvecklingsfrågor. Men att många tycks välja bort slutenvården tycker hon visar att regionerna har en lång väg att vandra.

— Det har varit brist på våra medlemsgrupper i många år, regionerna har misslyckats att kompetensförsörja vården utifrån behoven. Nu ökar dessutom konkurrensen på arbetsmarknaden, många drar i våra medlemmar. Vill man hänga med i det racet är det dags att kavla upp ärmarna och börja agera på allvar och inte komma med tomma löften, säger Sineva Ribeiro.

Mer mandat till första linjens chefer

Hon hör också varningssignaler från medlemmar som är chefer. De får allt mer krav på sig och bär ett stort ansvar, inte minst för arbetsmiljön, samtidigt som de saknar mandat att bedriva utveckling och kompetensförsörja efter behov.

— De som bestämmer över pengarna sitter högre upp i hierarkin, på tryggt avstånd från den kliniska vården. De riskerar lite men har bra betalt. Man skulle behöva vända upp och ner på den ordningen, mer mandat hos första linjens chefer skulle lösa många problem. Sen skulle det säkert bli dyrare till en början när de får fria händer att anställa den personal som behövs och med rimliga villkor, men alternativet är en gradvis försämrad vård, säger Sineva Ribeiro.

Ser andra tänkbara förklaringar

Siffrorna i Vårdfokus granskning är hämtade från SKR:s egna offentliga tabeller. De visar utvecklingen för olika yrkesgrupper inom områdena slutenvård, primärvård, psykiatri och övrigt. Bland annat har Vårdförbundets grupper minskat inom slutenvården men ökat inom övrigt.

Bodil Umegård, sektionschef på SKR:s avdelning för arbetsgivarpolitik, avråder ifrån att dra för stora slutsatser. Hon säger att det kan ha skett förändringar under perioden 2010-2020 när det gäller regionernas organisation och hur personalen kodas i statistiken.

Hon menar att en del personal som tidigare registrerades som slutenvårdspersonal numera finns under medicinsk service, som ingår i kategorin övrigt. Enligt Bodil Umegård finns det inom denna kategori röntgensjuksköterskor, anestesisjuksköterskor, operationssjuksköterskor och ambulanssjuksköterskor, varav de flesta troligen jobbar kliniskt.

— Dessa har dessutom ökat i antal under perioden. Personligen skulle jag inte våga dra slutsatsen att förändringen enbart beror på att sjuksköterskor lämnar slutenvården för något annat, säger Bodil Umegård.

Handläggare ökade med 71 procent

Vårdfokus granskning har dock stöd i forskning, rapporter och databaser. Siffror från Socialstyrelsen visar att bland Vårdförbundets yrkesgrupper ökar antalet anställda utanför sjukvården snabbare än antalet anställda inom sjukvården.

Sysselsatt vårdpersonal

Vårdförbundets grupper sysselsatta antingen inom eller utanför sjukvården, procentuell förändring perioden 2010-2019.

  • Vårdförbundets grupper totalt inom sjukvård: + 9,5 % (11 353 personer)
  • Vårdförbundets grupper totalt utanför sjukvård: + 22,3 % (3 619 personer)
  • Sjuksköterskor inom sjukvård: + 8,4 % (8 757 personer)
  • Sjuksköterskor utanför sjukvård: + 21,1 % (2 900 personer)
  • Barnmorskor inom sjukvård: + 12,7 % (890 personer)
  • Barnmorskor utanför sjukvård: + 22,1 % (155 personer)
  • Biomedicinska analytiker inom sjukvård: + 3,7 % (295 personer)
  • Biomedicinska analytiker utanför sjukvård: + 27,8 % (474 personer)
  • Röntgensjuksköterskor inom sjukvård: + 141,8 % (1 411 personer)
  • Röntgensjuksköterskor utanför sjukvård: + 281,3 % (90 personer)

Källa: Socialstyrelsen, Statistikdatabas för hälso- och sjukvårdspersonal

I en rapport från 2019 konstaterar SKR själva att det har skett en ökning av antalet sjuksköterskor som arbetar som chefer, administratörer eller vårdutvecklare sedan mitten av 2000-talet.

I samma rapport skriver SKR att antalet ledningsarbetare och handläggare har ökat med 34 respektive 71 procent mellan 2009 och 2019. Dessa grupper har ökat sin andel av samtliga anställningar i regionerna.

— När det gäller ledningspersonal beror en del av ökningen på att många regioner satsat på att minska antalet anställda per chef. De landsting som ombildats till regioner har övertagit en del handläggare från bland annat länsstyrelserna, säger Bodil Umegård.

Forskare menar att siffrorna går i linje med utvecklingen i många rika länder, att administrativa tjänster ökar betydligt snabbare än personalen i kärnverksamheten. Är det något annat vi ser här menar du?

— Jag håller med om att ledning och handläggare blivit betydligt fler. Men det är två grupper som består av många olika tjänster, det kan finnas flera förklaringar till varför de ökat.

Vårdfokus granskning visar att antalet sjuksköterskor minskat i slutenvården och att de på totalen bara ökat marginellt. Även i er rapport konstateras att sjuksköterskor totalt sett endast ökat med två procent i regionerna mellan 2009 och 2019?

— Det beror på att det har varit ett tufft rekryteringsläge. I stället har andra grupper, som läkare och undersköterskor, ökat mer.

Har det blivit mer attraktivt för sjuksköterskor att jobba på kontor?

— Att det finns flera karriärvägar, som verksamhetsutvecklare och chef, tror jag kan öka attraktiviteten för hela sjuksköterskeyrket.

Samtidigt som man då behöver ännu mer utbildad personal?

— Ja, så är det.

Finns det en risk att administrationen blir ett självspelande piano – att allt mer kontroller uppifrån gör att fler på golvet måste ägna allt mer tid åt administration?

— Det är svårt att svara på. Vi tror att bland annat riktade stadsbidrag leder till ökad administration, vilket är olyckligt. Det är klart att det kan finnas saker som kan bli bättre.

Behöver administrationen minskas?

— Det ser nog olika ut från region till region. Men om man blickar framåt tror jag att nya tekniska lösningar kommer minska behovet av renodlade administrationstjänster.

Vårdfokus nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för oss i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida