Sjuksköterskor flyr vårdgolvet – byråkratin sväller

Under åren 2010-2020 har Vårdförbundets yrkesgrupper minskat med nästan fem procent i slutenvården. Många har bytt till en karriär bortom den kliniska vården. Samtidigt har ledningspersonal, handläggare och administratörer ökat med nästan 50 procent – särskilt de som jobbar långt ifrån kärnverksamheten.
För tre år sedan publicerade Vårdfokus den uppmärksammade artikelserien Fler styr och räknar – färre vårdar patienter. Den visade att viss vårdpersonal minskat i flera regioner, samtidigt som den administrativa personalen ökat kraftigt i antal.
När vi nu ville följa upp med nya siffror ville inte Sveriges kommuner och regioner, SKR, lämna ut jämförbar statistik. I stället har vi valt att titta på det totala antalet anställda i regionerna inom olika yrken, fördelat på fyra områden: primärvård, slutenvård, psykiatri, och övrigt, där bland annat folkhälsofrågor, politisk verksamhet, forskning och utveckling ingår.
Vår granskning visar att Vårdförbundets medlemsgrupper — sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor — har minskat med nästan 2 500 anställningar, eller fem procent, i slutenvården. Störst har minskningen varit bland biomedicinska analytiker följt av sjuksköterskor inklusive röntgensjuksköterskor (SKR redovisar yrkena sammanslaget).
Innehållet i det här blocket kan inte visas
Du har valt att inte acceptera cookies på vårdfokus.se, därför kan inte detta innehåll visas.
Ändra mina inställningar för cookies
Fler gör karriär utanför klinisk vård
När det gäller barnmorskor har en stor andel gått från slutenvård till primärvård, vilket kan hänga samman med den försämrade arbetsmiljö som barnmorskor inom förlossning beskrivit de senaste åren.
Klicka här för att se alla siffror i detalj
Inom primärvården har även antalet sjuksköterskor ökat. Men den ökningen är inte stor nog att matcha minskningen inom slutenvården. I stället har sjuksköterskor och även biomedicinska analytiker huvudsakligen flyttat till kategorin övrigt, där bland annat forskning och utveckling finns. Men i övrigt finns även mer klinisk nära verksamheter som ambulans- och sjuktransporter samt medicinsk service. En liknande utveckling ser vi för vårdadministratörer, tidigare kallade läkarsekreterare, som minskat i slutenvården men ökat inom primärvården och inom övrigt.
Innehållet i det här blocket kan inte visas
Du har valt att inte acceptera cookies på vårdfokus.se, därför kan inte detta innehåll visas.
Ändra mina inställningar för cookies
Antalet anställda läkare och undersköterskor har blivit fler inom samtliga områden. Totalt sett handlar det om en ökning på 27 respektive 17 procent mellan 2010 och 2020.
Men de slås av gruppen som vi kallar administration, där ledningspersonal, handläggare och administratörer ingår. Även den har ökat inom samtliga områden, men allra mest inom övrigt där flera tjänster långt ifrån kärnverksamheten ingår. Totalt handlar det om 12 472 fler anställningar, en ökning med 49 procent.
Innehållet i det här blocket kan inte visas
Du har valt att inte acceptera cookies på vårdfokus.se, därför kan inte detta innehåll visas.
Ändra mina inställningar för cookies
Allt mer pappersarbete
Anders Ivarsson Westerberg, professor i offentlig förvaltning vid Södertörns högskola, konstaterar att det här bekräftar den trend som sker i flera rika länders välfärdssektorer: att administrationen växer. Samtidigt menar han att antalet anställningar bara speglar en liten del av den totala administrationsökningen, det är bara toppen av isberget.

I en studie vid elva vårdcentraler såg han och forskarkollegorna att personalen i genomsnitt ägnade 48 procent av sin arbetstid åt administration. Sjuksköterskor och läkare låg på 43 respektive 46 procent.
— Det handlar om allt från att skriva journal till att beställa varor och rapportera in olika uppgifter till regionen eller andra aktörer. Vår slutsats är att ju fler som jobbar i administrationen på stabsnivå desto mer krav och administrativt arbete kommer det att generera i kärnverksamheten, säger Anders Ivarsson Westerberg.
Administration skapas i flera led
Något som slukar mycket arbetstid är de allt mer omfattande och detaljerade ersättningsmodellerna. På en vårdcentral som ingår i studien behövdes fler sjuksköterskor för att hinna med alla patienter, men i stället gjorde systemets utformning det mer rationellt att använda de begränsade resurserna till att anställa en controller som skulle se till att alla registreringar blev rätt och att de fick maximal ersättning från regionen.
Administrationen påverkas även av beställningar, exempelvis om politikerna vill att alla patienter ska tillfrågas om sina rökvanor. Efter att vårdpersonal har lyft frågan vid en undersökning ska de fylla i detaljerad information i journalen. Detta kommer sedan att bearbetas, granskas och återrapporteras till politikerna. Kanske görs det även en enkät om hur de olika vårdenheterna jobbar med frågan.
— Det finns en överdriven tro på att granskning och kontroll ska leda till mer effektivitet. Uppsåtet är gott, men det blir betungande för personalen, säger Anders Ivarsson Westerberg.
Just nu är det stor brist på vårdpersonal i hela landet. Hänger det ihop med administrationen?
— Ja, delvis i alla fall. De administrerar en stor del av sin arbetstid. Det är ett svårt problem att lösa eftersom en hel del är insprängt i deras yrkesroll, som journalskrivandet. Men bristen på kärnkompetens och kopplingen till administration är en fråga som behöver lyftas och diskuteras mer, säger Anders Ivarsson Westerberg.
Innehållet i det här blocket kan inte visas
Du har valt att inte acceptera cookies på vårdfokus.se, därför kan inte detta innehåll visas.
Ändra mina inställningar för cookies
Fler kontorschefer än vårdchefer
Vid Vårdfokus förra granskning 2018 invände SKR att en del av ökningen berodde på att det länge varit för många anställda per chef. Arbetsgivarna och facken hade kommit överens om att åtgärda det. Men den förklaringen håller inte hela vägen. Förvisso har det blivit fler chefer inom primärvården, slutenvården och den psykiatriska vården – totalt 1 622 personer, motsvarande en ökning med 33 procent. Men i kategorin övrigt har 1 792 anställningar tillkommit, motsvarande 54,5 procent.
Det är något som förvånar Patrik Hall, professor i statsvetenskap vid Malmö universitet.
— Det är väldigt intressant att antalet chefer på regionkontoren tycks öka mer än cheferna ute i vården. Man kan fråga sig var de gör störst nytta. Många av de administrativa tjänsterna, som ledningspersonal och handläggare, har dragit ifrån lönemässigt och har hög status. Det skapar en dragningskraft, säger Patrik Hall.

Han ser flera orsaker till att den administrativa överbyggnaden ökar så snabbt. Dels har det tillkommit mycket styrsignaler utifrån, som ny lagstiftning, nya vårdriktlinjer och prestationsbaserade ersättningar från staten. Därtill upphandlas allt mer vård. Här behövs administrativ personal för att följa upp avtal, räkna och planera.
Blir svårare att klara kärnuppdragen
Patrik Hall menar att välfärden är fragmenterad, med många olika aktörer, och samtidigt decentraliserad, vilket betyder att ansvaret är förskjutet långt ut i organisationerna. Samordningen och helhetstänkandet blir lidande.
— Ingen har riktig koll på hur administrationen sväller, och om det är rimligt. Vårdpersonalen däremot mäts noggrant i form av produktivitet och kostnad. Dessutom är det ekonomiska ansvaret delegerat, varje enskild enhet i vården ska bära sina egna kostnader vilket ofta innebär neddragningar och hårda effektiviseringar. Det leder till en omflyttning av personal som gör det svårt att klara kärnuppdragen, säger Patrik Hall.
Innehållet i det här blocket kan inte visas
Du har valt att inte acceptera cookies på vårdfokus.se, därför kan inte detta innehåll visas.
Ändra mina inställningar för cookies