Misslyckad utbyggnad av vårdutbildningar
Regeringens satsning på att utbilda fler sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor och barnmorskor har misslyckats. Det räcker inte med att bygga ut utbildningarna – mer måste till, konstaterar Riksrevisionen i en kritisk rapport.
För att få bukt med bristen på arbetskraft i samhällsviktiga yrken har regeringen under flera år gett universitet och högskolor i uppdrag att utbilda fler. Bland annat har utbildningarna till sjuksköterska, barnmorska och specialistsjuksköterska byggts ut. ”Nu utbildar vi fler” har varit mantrat när regeringen fått frågor om hur bristen på Vårdförbundets yrkesgrupper ska lösas.
Men Riksrevisionens granskning visar att regeringens satsning inte bidragit till någon större ökning av arbetskraft inom viktiga bristyrken. På utbildningarna till sjuksköterska, barnmorska och specialistsjuksköterska var målsättningen att antalet nybörjare skulle öka med 1550 under åren 2015-2017. Istället blev det knappt 700 fler nybörjare, enligt rapporten.
Minskat antal nybörjare
Sjuksköterskeprogrammen lyckades bäst. Utbildningarna till specialistsjuksköterska sämst. Här var det endast tre lärosäten som klarade uppdraget att utöka antalet nybörjare 2015-2017, samtidigt som 12 av 25 lärosäten under samma period hade ett minskat antal nybörjare. Även barnmorskeutbildningarna hamnade långt ifrån målet.
Så gick satsningen
- För sjuksköterskeprogrammen var målsättningen att utöka utbildningarna med 700 nybörjare 2015-2017. Resultatet blev 567 nybörjare, men med stor variation mellan hur väl de olika lärosätena klarade sitt uppdrag.
- För utbildningarna till specialistsjuksköterska gick det sämst. Resultatet blev 36 fler nybörjare, långt från målsättningen som var 600 fler nybörjare.
- Målsättningen för barnmorskeprogrammen var att utöka antalet nybörjare till 250 under den granskade perioden. Här blev resultatet 65 fler nybörjare.
Fakta: Riksrevisionens granskningsrapport
Men det här är inte lärosätenas fel. Problemet ligger i uppdraget och att regeringen inte tagit hänsyn till lärosätenas förutsättningar, skriver Riksrevisionen i rapporten. Här lyfts framför allt bristen på VFU-platser, verksamhetsförlagd utbildning, som främst drabbat sjuksköterskeutbildningarna.
Kommer inte dit
Till specialistsjuksköterskeprogrammet är det många som söker, men betydligt färre som kommer till studiestart. Ofta för att de inte beviljas tjänstledighet på grund av den allmänna bristen på sjuksköterskor eller att de inte fått erbjudande om utbildningslön under specialistutbildningen.
Granskningsrapportens slutsats är att otillräckligt utbildningsutbud inte är den främsta orsaken till att det är för få examinerade inom viktiga bristyrken, som exempelvis Vårdförbundets yrkesgrupper. Istället handlar det om faktorer som i de flesta fall ligger utanför lärosätenas kontroll, som regeringen borde tagit större hänsyn till, menar Riksrevisionen.
Få studenter att stanna
Förutom bristen på vfu-platser lyfter rapporten att det är ont om disputerade lärare och för få sökande till de utbyggda utbildningarna.
För att nå målet – fler examinerade – skulle ett alternativ vara att i större utsträckning satsa på att de redan antagna studenterna fullföljer utbildningen, skriver Riksrevisionen i rapporten som också är kritisk till att lärosätena inte fått mer inflytande över satsningen och längre tid på sig att nå målen.