Utbildning

Få lärosäten lyckas utbilda tillräckligt många sjuksköterskor

Få lärosäten lyckas utbilda tillräckligt många sjuksköterskor
Många lärosäten har inte klarat kravet på att öka intaget till sjuksköterskeprogrammen.

Inte ens hälften av landets universitet och högskolor har klarat regeringens krav på att öka antalet utbildningsplatser på grundutbildningarna för sjuksköterskor. Göteborg har lyckats, men till priset av att kvaliteten har blivit lidande.

För att lösa bristen på sjuksköterskor i Sverige har landets lärosäten uppmanats av politikerna att öka antalet utbildningsplatser på sjuksköterskeutbildningarna.

Sedan 2015 fram till 2021 ger regeringen extra pengar till lärosätena för att de ska öka intaget av nybörjarstudenter på sjuksköterskeprogrammen. Fler utbildningsplatser ses som en viktig lösning för att klara bemanningskrisen i vården.

Bara åtta har utökat

Men hittills har satsningen inte gått så bra. Sahlgrenska akademins ekonomichef, Kristina Johansson, har gått igenom 19 av 21 årsredovisningar från de universitet och högskolor som ingår i satsningen.

Av dessa är det hittills bara åtta som utökat antalet platser med så många som regeringen har krävt, resterande elva har inte gjort det. Vissa lärosäten har till och med minskat antalet platser.

Flera av dem som inte lyckats förklarar det med att det inte finns tillräckligt med praktikplatser för att kunna erbjuda alla verksamhetsförlagd utbildning.

– Det är väldigt oroande när politikerna nu i valtider säger att sjuksköterskebristen ska lösas med fler utbildningsplatser för sjuksköterskor. Speciellt som de flesta lärosätena inte ens har lyckats uppfylla målen i den satsning som regeringen gjorde 2015, säger Carina Sparud Lundin, proprefekt vid Sahlgrenska akademins institution för vårdvetenskap och hälsa, Göteborgs universitet.

Carina Sparud Lundin är sjuksköterska och proprefekt vid Sahlgrenska akademins institution för vårdvetenskap och hälsa.

Sämre kvalitet

Sahlgrenska akademin är ett av de lärosäten som klarat av att utöka intaget på sjuksköterskeprogrammet, från 270 till 308 platser mellan 2014 och 2017.

Det kan låta bra, men enligt Carina Sparud Lundin har det gått ut över kvaliteten på utbildningen. I takt med att utbildningsplatserna ökat har söktrycket minskat. De som kommer in har lägre antagningsbetyg, vilket har lett till att antalet studenter som inte genomför utbildningen på tre år har ökat.

 – Det de har svårast för är de tunga teoretiska momenten: exempelvis anatomi, fysiologi, farmakologi och läkemedelsberäkning. Vi behöver ge allt mer stöd till studenterna för att de ska klara de basala momenten. Det innebär att fler spärras till kommande kurser, vilket försämrar genomströmningen och försvårar planering och dimensionering av bland annat den verksamhetsförlagda utbildningen, säger Carina Sparud Lundin.

Just praktikplatserna är ett stort bekymmer. I takt med att antalet sjuksköterskestudenter ökat har andelen erfarna sjuksköterskor i vården minskat samtidigt som många vårdplatser stängts.

– Eftersom det inte finns så många erfarna kvar i vården får många av de nyexaminerade sjuksköterskorna i dag ta hand om studenterna. Det påverkar förstås kvaliteten i den verksamhetsförlagda utbildningen, även om det är värre på vissa ställen än på andra, säger Carina Sparud Lundin.

Hon anser att såväl yrkets status som intresset för utbildningen riskerar att minska om man inte lyckas hålla uppe kvaliteten på utbildningarna.

Oron är så stor att Sahlgrenska akademin bjudit in lärosätena, utbildningsdepartementet, Socialstyrelsen med flera till en konferens i höst där man ska diskutera hur man kan säkerställa kvaliteten på sjuksköterskeutbildningarna, men också vilka effekter utökningen av utbildningsplatser har fått och kan få vid eventuella ytterligare ökningar.

Regeringen fortsätter satsa

SVT Väst har intervjuat ministern för högre utbildning, Helena Hellmark Knutsson (S), med anledning av lärosätenas svårigheter att ta emot fler sjuksköterskestudenter. Hon förklarar att man trots svårigheterna kommer att fortsätta med satsningen på fler utbildningsplatser som planerat fram till 2021.

Hon anser att lärosätena tillsammans med regionen måste planera för hur man ska klara den verksamhetsförlagda utbildningen. De försämrade studieresultaten tror hon att man kan lösa genom att ändra urvalet bland de sökande.

– Annars behöver vi på sikt se över om vi behöver ställa särskilda behörighetskrav. Man ska ha tillräckliga förkunskaper för att klara utbildningen, säger  Helena Hellmark Knutsson till SVT.

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida