Nu kan fler plugga till specialist med lön i Västernorrland
Få arbetsgivare i norra Sverige har hittills tecknat avtal om akademisk specialisttjänstgöring, AST, med Vårdförbundet. Men från och med 1 mars är det möjligt för sjuksköterskor i Örnsköldsviks kommun att gå specialistutbildning med bibehållen lön och semester.
Örnsköldsvik är den 34:e kommunen i landet som tecknar lokalt kollektivavtal om akademisk specialisttjänstgöring, AST, med Vårdförbundet. Avtalen möjliggör för medlemmar att genomgå betald specialistutbildning inom ramen för anställningen i en kommun, region eller hos en privat vårdgivare. Efter examen görs en löneöversyn och medarbetaren får anställning som specialistsjuksköterska.
– Verksamhetens behov styr. I just Örnsköldsvik vet jag att man pratat om att det behövs specialister inom psykiatrisk vård, säger förbundsombudsman Barbro Englesson som förhandlat om det lokala avtalet.

AST innebär bland annat att pensionsavsättningar görs under studietiden och att medarbetaren tjänar in semester som vanligt. Arbetsgivaren ska också betala för kurslitteratur och kan inte tvinga medarbetaren att stanna kvar en viss tid efter examen eller kräva tillbaka pengar vid avhopp från utbildningen.
– Kommunens hr-direktör har framhållit tre aspekter: Man vill bli en mer attraktiv arbetsgivare, säkerställa kompetens över tid och ha möjlighet att ge rätt vård till medborgarna, säger Barbro Englesson.
Hon är mycket nöjd med uppgörelsen, särskilt skrivningarna i paragraf 8, som ger rätt till resor, boende och traktamente enligt kommunens ordinarie riktlinjer om de obligatoriska delarna av utbildningen inte sker på tjänstgöringsorten.
– Arbetsgivaren befarade att medarbetare skulle välja Malmö eller Stockholm i stället för Sundsvall eller Umeå som ligger närmare. Ett argument emot det är att vissa specialistutbildningar bara ges på speciella orter, och då kanske en medarbetare måste studera just där. Dessutom är det ju en tjänst man söker och arbetsgivaren kan välja vem som får den.
En annan detalj rör studietakten som regleras i paragraf 3, där det står att arbetsgivaren inför varje antagningsomgång för specialistutbildning på universitet och högskola ska besluta om ”volym, behov och inriktning” på utbildningsanställningarna och säkerställa att summan av studier och arbete inte överstiger 100 procent.
– I en del AST-avtal beviljar man bara ledigt med lön och villkor för studier upp till halvtid trots att studierna kan vara på heltid, så att summan av studier och kliniskt arbete motsvarar 150 procent. Den här skrivningen säkrar att summan inte överskrider en heltidstjänst och gör det möjligt att även gå kortare kurser.
Få AST-avtal i norra Sverige
Mellan terminerna ska medarbetaren återgå till sin tidigare tjänst. Örnsköldsviks kommun ville ha en särskild formulering om att även den verksamhetsförlagda utbildningen, vfu:n, skulle ske hos arbetsgivaren.
– Men där poängterade vi att vfu-placeringen godkänns av lärosätet. Däremot kan man ju önska att den sker på tjänstgöringsorten om möjligheten finns, säger Barbro Englesson.
Så funkar AST
Akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor, AST, är en tillsvidareanställning (utbildningsanställning med full lön).
Det rådande kollektivavtalet på arbetsplatsen gäller. Det innebär till exempel att anställningen ingår i den årliga löneöversynen och att de allmänna anställningsvillkoren som semester, ledigheter och övertid tas ut enligt gällande kollektivavtal.
Tjänsten är heltid och innehåller både studier och kliniskt arbete. Hur studiedelen och delen kliniskt arbete läggs upp kan variera, men utbildningen är en del av anställningen. Även studietakten kan variera.
Med AST förbinder sig medarbetaren inte att jobba hos arbetsgivarna en viss tid efter utbildningens slut.
I dagsläget finns AST fullt ut i åtta regioner, 34 kommuner och hos en privat arbetsgivare (Vardaga).
Källa: Vårdförbundet
I Västernorrland är det enbart regionen och Sundsvalls kommun som har AST-avtal sedan tidigare. Barbro Englesson tycker att det gått ”väldigt trögt” att teckna AST-avtal i hela norra Sverige, men hoppas nu att kommuner som Timrå, Sollefteå och Kramfors tar efter Örnsköldsvik.
– Delvis kan det bero på att det inte funnits någon konkurrens tidigare, säger hon.