Ny metod upptäcker risk för allvarlig sjukdom och analyserar blodprov snabbare

Allvarlig leversjukdom kan nu upptäckas i ett tidigare skede och större mängder blodprover ska analyseras snabbare. Örebro universitet är först i Sverige med att med hjälp av ny teknik testa denna metod i ett forskningsprojekt. Patienterna ska dessutom ta blodproven på sig själva hemma.

En patient med typ 2-diabetes sitter i sitt kök och förbereder blodprov på sig själv. Efter att ha tagit ett stick i fingret, klämt fram en droppe blod och tryckt den på ett provtagningskort postar patienten det till vårdcentralens laboratorium.  Här kan man med en ny teknik sedan upptäcka om patienten löper risk för exempelvis fettleversjukdom.

Denna situation finns än så länge bara i teorin. Hittills har man på liknande sätt kunnat mäta exempelvis glukoshalt i diabetespatienters blod. För att upptäcka en allvarlig leversjukdom har det enda sättet dock varit leverbiopsi.

Med den nya mjukvara som nu testas och utvärderas som en del av ett forskningsprojekt vid Örebro universitet kan man nu däremot upptäcka nya biomarkörer för metaboliter för just allvarligare sjukdomar som fettleversjukdom, och därmed se om patienten löper risk för att utveckla sjukdomen. På så sätt kan man anpassa behandlingen och förebygga att patienten blir sjukare.

Det rör sig knappast om de populära hälsokontroller som på senare tid florerat på marknaden och som mött en del kritik från vårdprofessionen: Blodprov, som friska människor mot betalning erbjuds genomgå för att upptäcka risk för olika sjukdomar.

Dessa metoder är oftast inte validerade och skiljer sig avsevärt från mjukvaran i forskningsprojektet, konstaterar Matej Oresic, professor i medicinsk vetenskap vid Örebro universitet.

–Vi har också från början en grund för misstanke för de sjukdomar vi testar patienten för, så vi har mycket mer specifika metoder och inte samma teknik för att upptäcka dem, säger han till Vårdfokus.

Färre manuella steg i provanalys

Under pandemin blev svårigheterna att hantera stora mängder blodprover vid laboratorierna tydliga. En del av forskningsprojektet går också ut på att med hjälp av den nya mjukvaran underlätta datahanteringen av blodprover i labben och analysera större mängder prover snabbare och billigare än idag.

Genom att automatisera en stor del av testprocessen ska fler prover nu analyseras på kortare tid.

–Databehandling tar normalt tid. Det vi gör är att utveckla en metod som ger provresultat direkt, säger Tuulia Hyötyläinen, professor i kemi vid Örebro universitet, till Vårdfokus. 

Med den nya metoden minskar de manuella steg en biomedicinsk analytiker behöver göra.

Kan detta steg i automatiseringen vara ett sätt att komma tillrätta med bristen på legitimerade biomedicinska analytiker ute vid laboratorierna?

Nja, visst kan det underlätta arbetet vid personalbrist. Men AI-metoden minskar inte behovet av legitimerade biomedicinska analytiker på laboratorierna, enligt Tuulia Hyötyläinen. 

–Visst behövs alltid någon som övervakar processen, säger hon.

Kvalitetskontroll

Som vid varje ny metod som automatiserar och snabbar på en känslig process med provsvar som kan vara livsavgörande för en patient, blir en given följdfråga: 

Hur stor är risken för felanalys genom denna snabbare process?

Risk för missar finns, konstaterar Tuulia Hyötyläinen- därför är en stor och viktig del av utvecklingen av metoden just kvalitetskontroll. 

–Visar det sig att ett värde vara exceptionellt högt- eller lågt i förhållande till normal nivå- larmar den som övervakar systemet så att man kan dubbelkolla resultatet, säger hon. 

Upptäckt nya biomarkörer

Liknande metoder som den som nu tas fram vid Örebro universitet finns visserligen på andra håll i världen. Men inte för just de biomarkörer som man i forskningsprojektet identifierat.

–Nu kan vi upptäcka sjukdomar som vi på detta sätt inte kunnat se förut, sjukdomar där det tidigare inte funnits blodbaserade markörer att analysera, säger Tuulia Hyötyläinen. 

Den nya metoden med den nya mjukvaran installerades nu under sommaren vid laboratoriet vid Örebro universitet, som därmed är först i Sverige med att pröva dessa metoder.

Nu kan vi upptäcka sjukdomar som vi på detta sätt inte kunnat se förut, sjukdomar där det tidigare inte funnits blodbaserade markörer att analysera.

Till att börja med ska metoden testas på en kontrollgrupp ”friska” patienter utan sjukdom. 

Som en del av forskningsprojektet ska de med hjälp av ny teknik utvecklad vid KTH ta blodproverna på sig själva hemma. I framtiden kan detta sätt att ta prover underlätta för exempelvis barn, som kan ha svårt för att ta blodprov i laboratoriet, och i stället med föräldrars hjälp kan ta blodprovet i hemmet, resonerar Tuulia Hyötyläinen. 

Men kommer exempelvis äldre multisjuka att kunna ta blodprov på detta sätt?
–Det kanske inte alltid är lämpligt. Har man exempelvis skakiga händer, eller dålig blodcirkulation, är det förstås svårare, säger Tuulia Hyötyläinen.