Nya Karolinska på jakt efter sjuksköterskor
Nästa höst flyttar barnsjukvården in i Nya Karolinska sjukhuset. Men det är inte flytten som är svårast — utan möjligheterna att rekrytera personal.
Om ett år flyttar stora delar av verksamheten på Astrid Lindgrens barnsjukhus in på Nya Karolinska Solna.
Tanken är att integrera den högspecialiserade vården bättre med forskning och näraliggande verksamheter. Samtidigt har lokalerna anpassats så mycket som möjligt efter familjernas behov och i förmiddags var journalister inbjudna för en rundvandring.
Stora rum och hissar
Här kommer till exempel alla patienter få egna rum på 18 kvadratmeter för att skapa lugn i en svår situation, värna integriteten och göra det möjligt att personalen kan ta med sig utrustning in så barnet slipper flyttas vid olika undersökningar.
All personal i det nya huset kommer att jobba i så kallade teman och barnsjukvård bildar tillsammans med kvinnosjukvård ett gemensamt. Det kommer bli två separata flöden, ett publikt och ett för patienterna, och direktlänkar från ambulans och akutmottagning för att göra förflyttningar så snabba och smidiga som möjligt. Det går till och med att fortsätta vården inne i de tio kvadratmeter stora hissarna då de är utrustade med såväl syrgas som datauttag.
Även små detaljer visar hur lokalerna har anpassats med barnet i fokus. Till exempel går fönsterkarmarna långt ner så att även små patienter kan titta ut, och lamporna i taket är monterade så att den som ligger ner inte ska bli bländad. Utanför finns lekplats och den stora Hagaparken på promenadavstånd.
Inga siffror på bemanningen
I dag visades alltså journalister runt på det som fortfarande är en gigantisk byggarbetsplats och det var en märkbart glad chef som berättade om det nya huset.
– Det är fantastiska lokaler. Vi är superstolta, säger Svante Norgren, divisionschef på Astrid Lindgrens barnsjukhus.
Barn är tillsammans med thorax först ut att flytta in på Nya Karolinska Sjukhuset som ett led i den jätteflytt som sammanlagt motsvarar 170 000 lådor. Det har sjukhuset räknat ut. Men några siffror på hur mycket mer personal det nya barnsjukhuset kommer att behöva, fick vi inte. Bara att det kommer krävas fler medarbetare i de nya lokalerna.
– Det är en av våra största utmaningar att det till exempel saknas sjuksköterskor redan idag. Det, inte flytten, ser vi som svårast. Men vi kommer att klara vårt uppdrag och det gör vi redan i dag, säger Svante Norgren.
Hoppas locka personal
Vårdfokus har i en rad artiklar rapporterat om krisen inom barnsjukvården. Förhoppningen hos Nya Karolinska är att det nya arbetssättet där man jobbar närmare patienten ska göra det mer attraktivt att jobba här, tillsammans med utvecklingsmöjligheter och forskning.
Enligt Svante Norgren kommer det också finnas mer servicepersonal som frigör tid för att vårdpersonalen ska kunna ägna sig åt att vårda, i stället för att till exempel hantera patientmat.
Sjukhuset har också en rad olika projekt igång som syftar till att locka till sig exempelvis fler sjuksköterskor, och i synnerhet specialistutbildade. Dagens visning för journalister är en del i det, liksom de interna visningar som görs för vårdpersonalen.
Förväntan och oro
Pia Brasch Wester från Nya Karolinskas programkontor och som är sjuksköterska i botten, berättade att flytten både väcker förväntningar och oro hos personalen.
– När jag är ute möter jag nyfikenhet och engagemang. Man vill komma igång. Men också oro, säger hon.
Det rör allt från praktiska saker som hur leveranserna från sterilcentralen ska fungera, till personliga reflektioner om hur just jag ska finna min plats i allt detta nya.
– Många vill också veta i vilken lokal de ska jobba, var de kommer att ha sin hemvist, säger hon.
Kommer sjukhuset vara fullt bemannat om ett år när det invigs?
– Vi vet hur sjuksköterskebristen ser ut och med ödmjukhet kan jag inte svara ja på den frågan, säger Pia Brasch Wester.
Måste ha beredskap
Anne Wennick är vice ordförande i Riksföreningen för barnsjuksköterskor där bristen på specialistsjuksköterskor diskuterats flitigt. Enligt henne ser bristen väldigt olika ut i landet där vissa sjukhus är bra försörjda medan andra är hårt drabbade.
– Bristen är ofta ett storstadsfenomen medan det i glesbygden kan vara mer täckt. Där finns inte lika många sjukhus att välja mellan och man bor kvar mer stadigvarande, säger hon.
En annan sak man bör tänka på är att behovet av personal varierar mycket inom barnsjukvården beroende på säsong.
– Öppnar sjukhuset nästa höst hamnar man mitt emellan sommarens frakturer och vinterns infektioner, säger hon.
Anne Wennick poängterar också att man måste ha beredskap för att snabbt kunna växla upp.
– Sjukdomsförloppet hos barn kan gå fort och beroende på hur sjukt barnet är måste det finnas resurser att hantera det, säger hon.