Forskning

Ökad risk för hjärtfel hos barnet om mamman har typ 1-diabetes

Ökad risk för hjärtfel hos barnet om mamman har typ 1-diabetes
Gravida kvinnor med typ 1-diabetes löper ökad risk att föda barn med hjärtmissbildning. Arkivbild: Mostphotos

Gravida med typ 1-dabetes löper en ökad risk att föda ett barn med missbildningar i hjärtat. Störst är risken hos mammor som tidigt under graviditeten har höga blodsockernivåer, visar en ny svensk studie.

–  Risken för missbildningar påverkas särskilt av faktorer under den tidiga graviditeten och här spelar blodsockret en viktig roll, säger Jonas F. Ludvigsson, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska institutet i Solna, i en kommentar till studien som publiceras i dag i den vetenskapliga tidskriften BMJ.

Högst risk vid högt blodsocker

Risken för att barnet ska födas med en hjärtmissbildning är cirka 1,5 procent hos kvinnor som inte har diabetes. Resultaten i den aktuella studien visar att motsvarande siffra hos kvinnor med typ 1-diabetes och låga blodsockervärden (inom de rekommenderade nivåerna) är 3,3 procent.

Allra störst är dock risken för gravida med typ 1-diabetes och mycket höga blodsockernivåer. Hos dem med ett HbA1c på 9,1 eller högre är risken för hjärtfel hos barnet hela 10,1 procent. Vart tionde barn drabbas alltså.

Enligt Jonas F. Ludvigsson är risken för missbildningar som störst under den tidiga graviditeten, när fostrets organ utvecklas. Samtidigt är många kvinnor inte medvetna om att de är med barn i början av graviditeten.

Viktigt känna till

– Därför är det viktigt att denna kunskap finns hos den blivande mamman redan när hon funderar på att skaffa barn, säger Jonas F. Ludvigsson.

Men han påpekar samtidigt vikten av att väga den potentiella nyttan av intensifierad insulinbehandling mot eventuella risker för mamman och fostret om blodsockret blir allt för lågt.

Studien – Periconceptional glycemic control in type 1 diabetes and the risk of major birth defects: population based cohort study in Sweden – gjordes genom att nationella diabetesregistret samkördes med patientregistret och medicinska födelseregistret. I studien jämfördes 2 458 barn till mammor med typ 1-diabetes med 1 159 865 barn till mammor utan diabetes.

I den här typen av studier går det inte att dra några säkra slutsatser om orsakssambanden. Det enda man kan säga är att det finns en tydlig koppling. Forskarna planerar nu att gå vidare med fler undersökningar inom samma område.

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida