Arbetsmiljö

Övertidsberget från i våras tynger vården

Övertidsberget från i våras tynger vården
Sebastian Geijer, sjuksköterska och förtroendevald på Iva i Linköping. Foto: Hans Zetterberg.

Tröttheten alla känner finns nu som siffra: 2,2 miljoner övertidstimmar under pandemins första del. I Östergötland tvingas vården tackla en andra coronavåg med en rekordökning av övertiden som ett tungt bagage från våren.

‒ Just nu är det extremt mycket, så sinnessjukt mycket extrapass, säger Martin Andersson, sjuksköterska och förtroendevald på Niva, en neurokirurgisk intensivvårdsavdelning på Universitetssjukhuset i Linköping.

Hans avdelning har ett regionalt uppdrag för neuropatienter som behöver intensivvård, men ingår också i den lokala pandemiplanen. När vanliga iva är fullt ska niva gå från sex vårdplatser till tio för att kunna ta emot fyra covidpatienter. Så har det sett ut nu, i snart två veckor.

Martin Andersson
Martin Andersson. Foto: Privat

Personal som fortfarande är trött sen i våras. Som inte hunnit återhämta sig med tillräckligt mycket sommarsemester. Som bara fick en kort paus i början av hösten innan pandemins andra våg slog till.

‒ Det låter kanske inte så mycket, men vi förväntas lösa det med ordinarie personal, berättar Martin Andersson.

2,2 miljoner övertidstimmar

I helgen kunde SVT visa att svenska sjuksköterskor och barnmorskor jobbat mer än 2 miljoner timmar övertid under årets första åtta månader. Vilket motsvarar 1 600 heltidstjänster.

Enligt Vårdförbundet är det siffror som aldrig tidigare skådats, trots att mycket övertid på grund av bristande bemanning varit ett stort problem för Vårdförbundets yrkesgrupper redan långt innan pandemin.

När Vårdfokus granskade övertiden bland samtliga Vårdförbundet yrkesgrupper 2016 landade siffran för extrapass under ett helt år på över tre miljoner timmar. Vilket motsvarar den normala arbetstiden för Vårdförbundets yrkesgrupper i en region stor som Gävleborg.

Emma Klingvall. Foto: Ulf Huett

‒ Det här hade arbetsgivaren kunnat börja göra något åt för länge sedan. Pandemin har bara gjort det uppenbart hur skör verksamheten är, säger Emma Klingvall, ordförande för Vårdförbundet i Östergötland.

En redan pressad vård

Här, i regionen, ökade övertiden mest i landet när pandemin drog in i våras, enligt SVT:s kartläggning. Emma Klingvall bläddrar i ett papper som hon nyss fått från arbetsgivaren, som visar att övertiden bland Vårdförbundets yrkesgrupper i regionen ökade med 59 procent under årets första sex månader. Och då är inte ens övertiden bland anställda inom intensivvården inräknad, eftersom många där arbetar enligt en poängmodell där extrapass blir osynliga i systemet.

Om inte arbetsgivaren hanterar den här andra vågen på ett bättre sätt är jag rädd att detta blir droppen

Sebastian Geijer, sjuksköterska och förtroendevald på iva i Linköping

På Iva är den ackumulerade tröttheten det största problemet just nu, berättar Sebastian Geijer, som är sjuksköterska och förtroendevald där. Redan innan pandemin drogs hans arbetsplats med dålig bemanning och övertid under många år. Sebastian Geijer beskriver en känsla bland kollegerna, som att all energi som fanns kvar puttades in i våras. Alla jobbade så mycket. Det var fysisk och psykiskt påfrestande.

‒ Nu har man det lite för tätt i minnet, hur tufft det var i våras. Om inte arbetsgivaren hanterar den här andra vågen på ett bättre sätt är jag rädd att detta blir droppen som får bägaren att rinna över. Folk kommer att lämna vården, säger han.

Mycket och mer

Carina Wennerström är sjuksköterska på thorax på Linköpings universitetssjukhus, men jobbar också fackligt. En av hennes uppgifter är att några gånger om året ringa alla som jobbat 200 timmar övertid eller mer. Dels för att höra sig för om extrapassen varit frivilliga eller inte och sedan återkoppla till arbetsgivaren. Dels för att prata om vinsten med återhämtning. För hur mycket som är lämpligt att jobba kan facket och medlemmarna ibland ha olika åsikter om.

Carina Wennerström
Carina Wennerström. Foto: Privat

Senast Carina Wennerström gjorde en sådan här rundringning var i augusti och september i år. Vanligtvis brukar det vara ett fåtal kolleger som tar en extra stor del av extrapassen, berättar hon.

Så ser det ut att ha varit även i år – pandemiåret. Men med den skillnaden att den grupp som brukar arbeta mycket övertid kom upp i 200 timmar väldigt tidigt, redan före sommaren.

En annan skillnad som Vårdförbundet sett i övertidssiffrorna är väntad – att det är betydligt fler kolleger än vanligt som jobbat många extrapass i år.

Vill fördela extrapassen

Att fördela övertiden på fler är något Region Östergötland har som strategi under den andra vågen av pandemin. Direktiv har gått ut till cheferna om att helst inte låta dem som redan arbetat 200 övertidstimmar eller mer ta fler extrapass. Samtidigt har fack och arbetsgivare kommit överens om att arbete med covidpatienter helst ska ske utifrån frivillighet. Till det kommer alla inställda semesterveckor som måste lösas innan årsskiftet för att regionen inte ska bryta mot lagen. Dessutom har sjukfrånvaron bland de anställda ökat under hösten.

‒ Fråga är vem som ska ta alla extrapassen som börjar komma nu, säger Carina Wennerström.

Hur ska det gå?

Martin Andersson på Niva känner inte igen att de som redan jobbat väldigt mycket extra blir ombedda att låta bli. Cheferna verkar bli glada bara någon svarar på sms om olösta pass, berättar han.

I våras höll teamet ut i två månader. Alla ställde upp. Nu är Martin Andersson osäker på hur han och kollegerna ska klara det.

‒ Redan nu svarar inte folk på sms. Den här veckan verkar vi få svårt att lösa alla pass, säger han.

Vårdfokus / Nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för dig i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.
Jag godkänner att Vårdfokus sparar mina uppgifter
Skickar formuläret...
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida