Sjuksköterskor i Gällivare kan tvingas jobba 18 timmar i sträck

För att klara sommaren krävdes att sjuksköterskor på akutmottagningen vid Gällivare sjukhus tog extrapass som nästan fördubblade deras arbetstid. Personalen vägrade, och krävde att de i så fall skulle få mer ersättning. Då infördes plötsligt 12,5-timmarspass på sjuksköterskornas scheman. "Beordras man in i anslutning till ett vanligt pass, kan det bli fråga om 18 timmars arbete i sträck", säger akutsjuksköterskan Caroline Ärlebrand.

Vid Gällivare sjukhus akutmottagning kan en sjuksköterska vissa dagar numera vara ensam under ett pass på över 12 timmar. Caroline Ärlebrand, akutsjuksköterska, har ett rakt svar på hur det går ihop och hur man klarar en sådan situation: 

– Det gör man inte. Kommer det två patienter samtidigt kan du inte ta hand om dem när du är ensam. 

Vad gör man då?

– Man får hoppas att man har en väldigt kompetent undersköterska, man ropar efter en doktor. Förhoppningsvis kan någon sjuksköterska kanske gå ifrån iva ett tag, men de har också ont om folk. Det är på så sköra förhoppningsvis-trådar som vi nu ska jobba, säger Caroline Ärlebrand. 

De gick bakom ryggen på oss och gjorde om våra scheman till 12,5-timmarspass.

Det ansträngda sommarläget fick hr- och verksamhetschefer att försöka få akutmottagningens sjuksköterskor att jobba mer, enligt Caroline Ärlebrand så mycket som 200 procent med extrapass. Från sjuksköterskorna blev det blankt nej, såvida de inte skulle få en rejäl extra ersättning. 

– Då gick de bakom ryggen på oss och gjorde om vårat schema till 12,5-timmarspass. Facket var med på sista mötet, men hade ingenting att säga till om, berättar Caroline Ärlebrand.

På så sätt fick man ner sommarens olösta arbetspass där personal ännu saknas till 100 pass.

– Men vi vägrar fortfarande att ta dem. Regionen har ännu inte förhandlat med oss, då blir det beordring som gäller. Och beordras man in i anslutning till ett vanligt pass, kan det bli fråga om 18 timmars arbete i sträck,  säger Caroline Ärlebrand, vars vrede över hela denna process nu fått henne att engagera sig fackligt och bli lokalt skyddsombud på akutmottagningen. 

Gäller de långa arbetspassen bara över sommaren? 

– Ja, men de hotar med att de blir aktuella i höst också. Några ur personalen har redan sagt upp sig på grund av dessa scheman. Så det ser ännu dystrare ut till hösten, säger Caroline Ärlebrand, som tror att situationen kommer att leda till att personal sjukskriver sig och blir sönderstressade. 

– Och patientsäkerheten, den existerar inte längre som det ser ut nu. 

Redan i mars i år signalerade personalen på akuten att det skulle komma att saknas personal till över 300 skift på akutmottagningen i sommar. Hittills har man bara fått tag i enda vikarie, en bemanningssjuksköterska, till mottagningen. 

Häruppe måste regionen konkurrera med gruvindustrin. Många från vården går över dit för en bättre arbetsmiljö och lön.

Att politiker står handfallna inför problem utan lösningar är en myt, tycker Caroline Ärlebrand. 

– Ge oss en bättre arbetsmiljö, högre lön och rätt att behålla lönen och jobba mindre, få mer tid till återhämtning.

Inte minst bör karensen för bemanningssjuksköterskor tas bort, menar hon. I dag kan regionanställda som gått över till bemanning inte komma tillbaka och jobba i regionen förrän ett år har gått. 

– Jag vet många som har sagt upp sig och som säger att de kommer tillbaka om vi får en bättre ledning och bättre arbetsvillkor. Häruppe måste regionen konkurrera med gruvindustrin. Många från vården går över dit för en bättre arbetsmiljö och lön där, säger Caroline Ärlebrand. 

”Kan inte stänga akutmottagningen”

Mattias Josefsson, en av enhetscheferna vid akutmottagningen, Gällivare, använder samma ord som hon i sin beskrivning av situationen: 

– Det går inte ihop. 

Han beklagar de långa passen.  

– Men vi kan ju inte stänga akutmottagningen, säger han.

Med förbehåll att han började som chef den 10 juni i år och inte varit med under hela processen, framhåller Mattias Josefsson att riskanalyser och möten föregått beslutet om 12,5-timmarspass. 

– Besluten har hela tiden kommit nära inpå, och vi har inte sett några andra lösningar som vi kunnat komma vidare med, tyvärr. Det är otroligt olyckligt, men vi kan inte ha en öppen akutmottagning annars, säger han.

Att de långa passen blir kvar även i höst tror Mattias Josefsson däremot inte.

– Tillsammans ska vi jobba för att det inte ska bli aktuellt. Beordring görs där och då om det behövs. Men vi har inga schemalagda 18-timmarspass och kommer att jobba för att rekrytera nu, säger han. 

Det är otroligt olyckligt, men vi kan inte ha en öppen akutmottagning annars.

Ett antal möten är nu bokade mellan ledning, personal och lokala fackliga representanter. Mattias Josefsson sätter sitt hopp till att personalen själva har idéer för att lösa problemen.

– De har ofta bra lösningar. Jag är övertygad om att vi har samma mål.

Nyväckt fackligt engagemang

Från ett skralt fackligt engagemang vid sjukhuset, har krisen vid akutmottagningen i Gällivare nu gjort att det med ens finns fler fackligt aktiva. Det säger Erik Kalander, huvudskyddsombud för Vårdförbundet på Gällivare sjukhus och styrelseledamot i avdelning Norrbotten. 

Att införa 12,5-timmarspassen bryter mot det kollektivavtal som ingicks i regionen i april i år och som säger att längsta passet ska ligga på 10 timmar. 

Arbetsgivaren hänvisar i sin tur till sin rätt att leda och fördela arbetet – och till patientsäkerheten. 

–Men jag måste lyfta arbetsmiljön som en lika viktig faktor, säger Erik Kalander till Vårdfokus.

Regionens politiker måste ta till sig den verkliga bilden av hur stort behovet av personal är, och vad de behöver göra så att anställda stannar och nya medarbetare lockas, tycker han. 

Karenstiden för hyrpersonal har facket lyft ett flertal gånger, men fått bestämt nej från regionledningen.

– Karenstiden har regionen själv satt upp, den utgår inte från någon lag. Lika fort som de införde den, skulle de kunna ta bort den, säger Erik Kalander. 

”Politiker duckar bakom regiondirektör”

Även Nadja Ståhl, sjuksköterska vid akutmottagningen på Sunderby sjukhus i Luleå och en av initiativtagarna till sjuksköterskeupproret mot arbetsmiljön och lönenivån i regionen, anser att karensen för bemanningssjuksköterskor måste slopas för att lösa den akuta krisen. 

En morgon när jag kom t jobbet för ett par veckor sedan hade vi 18 patienter som köade till avdelning. Det är ju mer än en hel avdelning. 

Största problemet på akutmottagningen vid Sunderby sjukhus är att det inte finns vårdplatser på sjukhusets avdelningar. Patienter som ska läggas in blir kvar på akuten uppemot två dygn, berättar hon. 

– En morgon när jag kom till jobbet för ett par veckor sedan hade vi 18 patienter som köade till avdelning. Det är ju mer än en hel avdelning. 

I väntan på akutmottagningen blir många patienter försämrade. 

–Som sjuksköterska är jag är ju ansvarig för mina patienter, så det är en fruktansvärd stress och oro inombords, säger Nadja Ståhl. 

Situationen är inte ny, eller specifikt kopplad till sommaren, menar hon, även om läget nu är värre än någonsin. 

– När jag jobbade som undersköterska på akuten under min studietid före pandemin var det också kö till avdelningarna.

När regionpolitiker vid en presskonferens i veckan antydde att personalen ger en felaktig bild av vården, såg Nadja Ståhl rött. I sociala medier skrev hon ett inlägg om att hela regionledningen bör avgå. 

Att regiondirektör Anna-Stina Nordmark avgick i veckan, ser Nadja Ståhl knappast som en lösning, snarare som en del av ett politiskt spel. 

– Det var ju politikerna som hade gett henne i uppdrag att göra det hon gjort – att slakta verksamheterna för att spara pengar. Hon lyckades med uppdraget de gav henne – sen duckar de bakom henne, säger hon.

Den förra majoriteten i regionen tillsatte exempelvis vårdnära service, personal som skötte transport, ordnade sådant som mat och fika till patienter. Den nuvarande majoriteten plockade bort detta, uppger Nadja Ståhl.

I Region Norrbotten annonserar man nu efter vårdbiträden, som ska kunna avlasta sjuksköterskor på akutmottagningen. 

Vårdfokus har sökt Kenneth Backgård, regionstyrelsens ordförande och ordförande i Sjukvårdspartiet, Region Norrbotten, för en kommentar.