Sjukvårdens enorma semesterskuld minskar sakta

De senaste åren har den innestående semestern minskat bland Vårdförbundets grupper. Men den outtagna ledigheten uppgår fortfarande till över en miljon dagar, motsvarande ett miljardbelopp i värde. I några regioner, bland annat Västernorrland, ökar semesterskulden.

Vårdfokus har tidigare berättat att semesterläget ser bra ut i de allra flesta regionerna. Många i vården verkar kunna få fyra veckors sammanhängande semester, även om all planering inte är klar än och det kan komma att krävas en del krafttag för att få vården att flyta på.

Som vanligt kan det behövas en minskning av planerade operationer, stängda vårdplatser, att avdelningar slås samman eller personal flyttas runt. En majoritet av regionerna erbjuder även sommarbonusar för flyttad semester.

Minskar i de flesta regioner

Historiskt sett har det varit svår för Vårdförbundets medlemsgrupper att ta ut hela sin semesterrätt under ett år. Berget av innestående semesterdagar har byggts på. Men ett trendbrott kan vara på gång. Det visar en enkät som Vårdfokus skickat ut till samtliga regioner.

17 av 21 regioner har redovisat antalet innestående och kvarvarande semesterdagar i slutet av året för sjuksköterskor, barnmorskor, röntgensjuksköterskor och biomedicinska analytiker. Utifrån de svarande kan vi se följande:

• Den sista december 2024 hade de fyra yrkesgrupperna 1 024 600 innestående semesterdagar.
• Det hade räckt till att ge 15 524 personer ledigt under hela juni, juli och augusti. Som jämförelse kan sägas att Region Skåne har cirka 10 500 sysselsatta inom de fyra yrkesgrupperna.
• De innestående semesterdagarna är värda ungefär 2,16 miljarder kronor*. Det är vad arbetsgivarna i dessa 17 regioner är skyldig personalen.
• Under perioden 2022-2024 minskade den innestående semestern med 55 290 dagar, eller 5,9 procent. Minskningen skedde i 14 av 16 regioner (Skåne har inte redovisat för år 2022). Antalet innestående dagar ökade i Sörmland och Västernorrland.
• Men det är inte säkert att trenden håller i sig. Mellan 2023 och 2024 minskade förvisso antalet innestående dagar på totalen, men ökningar skedde i 6 av 17 regioner: Blekinge, Gävleborg, Jämtland-Härjedalen, Sörmland, Uppsala och Västernorrland. 

Hyrstopp en förklaring

I Västernorrland ökade arbetsgivarens semesterskuld till Vårdförbundets grupper med nästan 2500 dagar, eller 9,2 procent, mellan 2022 och 2024. Huvuddelen av ökningen, 2000 dagar, skedde bland sjuksköterskor.

En av orsakerna är att regionen försöker bryta med ett långvarigt hyrberoende samtidigt som flera enheter dras med underbemanning och rekryteringssvårigheter. Det berättar Maria Strandberg, hälso- och sjukvårdsdirektör och biträdande regiondirektör i Region Västernorrland.

– Ökningen sker främst inom vård som inte kan dras ner under sommaren, samtidigt som det är svårt att få in ny personal. Då tvingas man kanske flytta om sommarsemestern. Vi har även många trogna medarbetare med fler semesterdagar, som de väljer att inte ta ut av lojalitet gentemot verksamheten och patienterna. Men så ska det inte behöva vara, det är viktigt att alla får sin semester och återhämtning, säger hon.

En kultur som avskräcker

Vårdförbundet ser dock fler förklaringar till problemet. Kenneth Byström, ordförande för Vårdförbundet Västernorrland, menar att arbetsgivaren som mest ger fyra veckor på sommaren och sedan betraktar resterande semesterdagar som något av en bonus.

– Det är inte alla chefer som är tillmötesgående och försöker hitta lösningar så att personalen kan vara ledig även under vår, höst och vinter. Vi har hört om chefer som rakt ut säger ”det är ingen idé, du kommer ändå få avslag” eller till och med ”du får inte söka semester”. Det skapar en kultur där folk till slut inte ens ansöker om semester under övriga delar av året.  

Bättre framförhållning krävs

Vårdförbundet har lyft problemet och bemötandefrågan på lokal samverkansnivå, där Kenneth Byström upplever att det har varit konstruktiva diskussioner. Han har full förståelse för att enhetscheferna har ett svårt uppdrag att få till semestrar med tanke på bemanningssituationen. Han tycker att arbetsgivaren måste jobba på att bli mer attraktiv, vilket han menar går hand i hand med att få till en bättre semesterplanering.

– Man måste börja redan vid medarbetarsamtalen under hösten, ta in önskemål om ledighet. Vet man på förhand vilka som vill vara lediga under skolloven, eller exempelvis vid älgjakten, så är det möjligt att göra en planering för hela året. Det gynnar alla, säger Kenneth Byström.

Arbetsgivaren ser samma lösning

Maria Strandberg har inte personligen hört om chefer som systematiskt nekar personalen semester. Men hon litar på det Vårdförbundet för fram och säger att det är något man behöver ta tag i.

– Det är absolut inte en kultur vi vill ha. Sen kan det vara så att just din semester inte kan beviljas den här gången för att andra ska vara lediga. Men då ska chefen framföra det på ett bra sätt så att medarbetarna förstår att det finns en vilja att semesterdagar tas ut och att det sker på ett solidariskt sätt.

Med tanke på bemanningssituationen, hur ska ni lyckas få personalen att ta ut hela sin semesterrätt och även beta av sparade dagar?

– Vi delar Vårdförbundets bild av att det behövs en mer strategisk planering, en planering för hela året så att det blir en jämn fördelning och personalen verkligen kan ta ut sin semester. Det viktiga är att den här frågan lyfts, att vi får koll på vilka avdelningar som bygger på semesterdagar så att vi kan trycka på vikten av återhämtning. Sen ser vi i hela landet att minskningen av hyrpersonalen leder till fler anställda sjuksköterskor, vilket vi tror och hoppas ska underlätta semesteruttaget framöver, säger Maria Strandberg.

Fotnot: * Uträkningen av kostnaden för den innestående semestern är baserat på genomsnittlig månadslön för de fyra yrkesgrupperna.