SKR om avtalsrörelsen: ”Viktigt att parterna följer märket”

SKR hoppas att vårens förhandlingar leder fram till långa avtal, eventuellt med siffersatta lönenivåer. Det skulle ge stabilitet och möjlighet till ett mer långsiktigt arbete med att utveckla kollektivavtalen, menar SKR:s förhandlingschef Jeanette Hedberg.

Årets avtalsrörelse smygstartade redan innan jul när Vårdförbundet växlade yrkanden med arbetsgivarorganisationerna Sobona och SKR, Sveriges kommuner och regioner. Vårdförbundet vill bland annat se löner över märket och arbetstidsförkortningar för sina medlemmar.    

Liknande krav har kommit från andra fackförbund. Lön och arbetstid tycks därmed bli de främsta stötestenarna under våren då närmare 500 centrala kollektivavtal för 3,4 miljoner anställda ska omförhandlas.

Vill planera långsiktigt

Jeanette Hedberg, förhandlingschef på SKR, hoppas att man kan lämna de tuffa åren med pandemi, inflationschock och budgetunderskott bakom sig.

– Det har varit en turbulent period som påverkat avtalsförhandlingarna. Det har varit mycket av brandkårsutryckningar. Nu har det ljusnat något vad gäller ekonomin. Vi tror att det finns ett stort behov av lugn och långsiktighet, säger Jeanette Hedberg.

Ett sätt att uppnå det är genom långa avtal. SKR anser även att det finns skäl att överväga siffersatta avtal, precis som under förra året. Det skulle dock innebära ett brott mot SKR:s tidigare linje.

– Vi har länge förordat avtal utan angiven nivå. Men även om det ljusnat är vi fortsatt i ett osäkert ekonomiskt läge. Därför kan det finnas skäl att överväga siffersatt för att få en tydlighet om avtalens värden och kostnader, säger Jeanette Hedberg.

Håller fast vid märket

Oavsett vilken lösning det blir är det viktigt att parterna på arbetsmarknaden följer industrimärket, menar Jeanette Hedberg. Det är en förutsättning för att inflationen ska hållas nere och reallönerna stiga.

– I den lokala lönebildningen finns det möjlighet för arbetsgivarna att prioritera grupper. Där ser vi att Vårdförbundets medlemmar är bland de som haft bäst löneutveckling under många år. Det handlar både om satsningar och marknadskrafter, det har skett en löneglidning eftersom det är bristyrken.

SKR menar att konkurrensen om arbetskraften är stenhård samtidigt som demografiska förändringar pressar sjukvården.

– För att kunna behålla och rekrytera personal kommer det att krävas många olika åtgärder. Det handlar om förändringar i organisation och arbetssätt, kompetensutveckling och satsningar på förebyggande arbetsmiljöarbete. Lön och villkor är också viktigt. Där behöver vi komma fram till vad som är rätt åtgärder på längre sikt.

Förbundet vill se ändring nu

Det kan dock uppfattas som att problemen skjuts på framtiden. Vårdförbundet har bland annat kritiserat att SKR ska tillsätta en utredning om vad en generell arbetstidsförkortning inom välfärden kan få för konsekvenser.

– Vi står fast vid att det inte är möjligt att göra en generell arbetstidsförkortning som omfattar 1,2 miljoner medarbetare. Med det sagt behöver vi en breddad bild av vad det faktiskt skulle innebära. Det finns positiva exempel på arbetstidsförkortningar men det bygger på att arbetsgivaren antingen kan prioritera bort uppgifter eller rekrytera fler annars kommer både medarbetare och patienter att drabbas.  

I dag går Vårdförbundets medlemmar ner i tid för att de inte orkar. SKR menar att kompetensförsörjningen hänger på att fler jobbar mer. Hur ska det gå till?

– Det finns en stor potential i den befintliga personalen, de har rätt kompetens och erfarenhet. Kan man få ut mer tid av dem förbättras arbetsmiljön, kontinuiteten och kvalitén på vården. För att uppnå det behöver vi ta reda på varför personalen går ner i tid och prata om hur man kan ge förutsättningar att jobba mer. Det kan handla om att man inte orkar men det finns också andra förklaringar, som familjesituation, att man vill ha mer fritid och hur arbetstiden är förlagd. När vi vet mer kan vi göra rätt saker.

Samtidigt finns det en orättvisa i att många yrkesgrupper kan sitta hemma och själva bestämma när de jobbar. Hur ska vårdpersonal kompenseras för det?

– Till viss del behöver vi avvakta och se hur hemarbetet utvecklas. Kommer det att bestå? Eller kommer fler att återvända till arbetsplatserna framöver? Vi vet i alla fall att det upplevs som orättvist, det är något parterna på arbetsmarknaden behöver hantera. Vi kommer diskutera det i förhandlingarna.

Vill se över arbetstidsregler

Som det är nu tvingas vårdpersonal in till jobbet. Övertiden har minskat, men i stället har förskjuten arbetstid ökat. Vad säger du om det?

– Det är inget vi har fått till oss från arbetsgivarna. Men det är en fråga som kommer diskuteras i förhandlingarna. Vi tycker att det behövs en bred översyn av arbetstidsreglerna.

Varför?

– Det är ett komplicerat lapptäcke av regler som finns både i lag och kollektivavtal, och som har flera år på nacken. Sedan de tillkom har det skett stora förändringar i verksamheterna och det har kommit nya domar på EU-nivå. Det kan behövas en del förändringar, men det är känsliga frågor som tenderar att röra upp känslor. Det är viktigt att vi gör rätt saker, det ska fungera i verksamheterna, det ska vara bra för medarbetarna samtidigt som vi efterlever de skyddsregler som finns.

Ni vill även se över lokala kollektivavtal. Varför?

– Det tuffa rekryteringsläget har lett till en stor ökning av lokala avtal. Det saknas en tydlig bild av hur dessa faktiskt påverkar möjligheten att bemanna, arbetsmiljön och ekonomin. Även i framtiden finns behov av lokala avvikelser, men kanske inte som i dagens utsträckning. En del kanske enbart ska regleras i det centrala avtalet, säger Jeanette Hedberg.