Nu lägger industrifacken fram sina krav – vad kan det betyda för vårdanställdas löner?
Mer pengar i plånboken och kortare arbetstid, det är krav som facken inom industrin nu lägger fram inför nästa års avtalsrörelse. Det här kan påverka löner och arbetsvillkor för sjuksköterskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och barnmorskor. Vårdfokus reder ut varför det så kallade märket från industrin kan bestämma löneökningarna även för andra yrkesgrupper.
På måndagen presenterade facken inom industrin sina krav på 4,2 procents löneökning i nästa års avtalsrörelse. Deras så kallade ”märke” kan bestämma löneökningarna för sjuksköterskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och barnmorskor.
Varför ska vi bry oss om vad anställda i industrin får för lön?
Fack och arbetsgivaren inom industrin brukar vara först att bli klara med sina löneförhandlingar i avtalsrörelsen. De har en normerande roll, vilket betyder att deras avtal blir ett riktmärke för andra branscher och avtal. Det brukar motiveras med att industrins konkurrenskraft mot andra länder är viktig för hela landet och att parterna därför är noga med att hitta lönenivåer som samhällsekonomin ”klarar av”. Löneläget får inte vara så högt att företag riskerar att inte kunna sälja sin produkter och heller inte för lågt så att de anställda inte får del av en ökad lönsamhet.
Har det alltid varit så att industrin sätter märket?
Nej, det började vid avtalsrörelsen 1997. Före dess var det ett antal år med stökiga avtalsförhandlingar och där reallönerna sjönk i landet. Fackförbund krävde högre lönepåslag än vad andra fått, det blev en ond cirkel som slutade i inflation och mindre pengar i plånboken för alla. Svenska företag tappade i konkurrenskraft mot andra företag. 1997 blev uppgörelsen att industrin skulle gå före i lönebildningen, andra fack insåg att alla tjänade på att följa deras uppgörelser.
Varför är det aktuellt just nu?
Facken inom industrin la fram sina krav nu i november som ett startskott för avtalsrörelsen som ska bli klar i vår. Deras avtal gäller fram till sista mars, och så är det också för många andra kollektivavtal på den svenska arbetsmarknaden – till exempel Vårdförbundets avtal HÖK som gäller för anställda i regioner och kommuner.
Vad blir det då för lönehöjningar 2025?
Det beror på hur det går i förhandlingarna mellan fackförbunden och arbetsgivarna. Facken inom industrin kräver 4,2 procent i löneökningar i ett ettårigt avtal. Det ska bli en reallöneökning, vilket betyder att lönepåslaget ska bli så stort att det inte äts upp av inflationen (inflation är när priserna ökar mer än lönerna så att pengarna räcker till färre saker).
Arbetsgivarnas företrädare har gått ut och varnat för alltför höga löneökningar. Exempelvis kallar IKEM, som samlar innovations- och kemiindustrierna, kravet på 4,2 procent ”fullkomligt orealistiskt”. Facken inom industrin tycker tvärtom att kraven är väl motiverade.
Har inte Vårdförbundet haft sifferlösa avtal, hur funkar det?
Sifferlösa avtal betyder att de inte innehåller en tydlig procentsats som den samlade medlemsgruppen ska få. Vårdförbundet började med sifferlöst avtal 2011, med målet att inte vara låsta till industrins riktmärke och få högre löneökningar. En bransch eller yrkesgrupp som är lågt lönesatt kommer aldrig i kapp de mer högavlönade om de får samma procentpåslag.
I våras, när Vårdförbundets största avtal i kommuner och regioner förhandlades fram för 2024 års löner, blev det åter ett procentpåslag: 3,3 procent, samma som industrimärket.
De pratar också om kortare arbetstid inom industrin, varför då?
Tid är pengar och i industrin har de använt en del av löneutrymmet redan tidigare till kortad arbetstid.
Nu fortsätter industrifacken kräva att kollektivavtalet också ska innehålla en arbetstidsförkortning. För de industrianställda kan det till exempel bli mer tid i en tidbank eller pengar avsatta till deltidspension.
Kan det bli kortare arbetstid även för Vårdförbundets yrkesgrupper?
Det står redan klart att arbetstiden kommer vara en viktig fråga för Vårdförbundet i kommande avtalsrörelse. Men exakt vilka krav som Vårdförbundet kommer att lägga fram i förhandlingarna är inte klart ännu. Kraven, som kallas yrkanden, brukar presenteras runt årsskiftet.
Är det många avtal som ska förhandlas nästa år?
Ja, verkligen. Avtalsrörelsen 2025 omfattar i stort sett hela arbetsmarknaden eftersom över 500 centrala kollektivavtal ska omförhandlas. Totalt berörs mer än 3,4 miljoner anställda, enligt Medlingsinstitutet.
Vårdförbundet har en rad avtal med olika arbetsgivarorganisationer för kommuner och regioner, för statliga sektorn och för den privata sektorn.
För kommuner, regioner och kommunala företag löper avtalet ut den 31 mars 2025.
För den statliga sektorn löper avtalet ut den 30 september 2025.
För de privata arbetsgivarna gäller olika avtal. Exempelvis löper Fremia-avtalet ut den 31 maj 2025, medan avtalet med Arbetsgivaralliansen gäller till 30 september 2025.
Kollektivavtalen för Vårdförbundet finns på förbundets hemsida. Fråga ditt fackliga ombud om du är osäker på vilket avtal som gäller på din arbetsplats.
Facken inom industrin är GS, Livsmedelsarbetareförbundet, IF Metall, Sveriges Ingenjörer och Unionen.