Skyddsombudet om ambulansmordet: ”Hela vårdkedjan har brustit”
På tisdagen väntas domen falla mot den man som knivhögg en ambulanssjukvårdare i Harmånger i Nordanstigs kommun så svårt att hon avled av sina skador. På ambulansstationen i Hudiksvall försöker kollegorna ta sig vidare efter sorgen. Samtidigt har fack och arbetsgivare inlett ett arbete med att hantera och motverka hot och våld i framtiden.
Det var den 20 september i år som ambulanssjukvårdaren attackerades av en patient under ett uppdrag. Dådet har fått stor uppmärksamhet och lett till en intensiv debatt om arbetsmiljön för ambulanspersonal.
Rättegången mot den 26-årige gärningsmannen pågick i två dagar, 1–2 december. Han står åtalad för två brott: mord och våld mot tjänsteman. Det senare brottet begicks tre dagar före knivattacken, då en ambulanssjuksköterska under utryckning angreps med basebollträ.
Åklagarens bevisning har bestått av bland annat mordvapnet där man säkrat den avlidnas blod, obduktionsprotokoll där det framgår att huggen träffat i armar och bröstkorg samt ett stort antal vittnesuppgifter från polis och vårdpersonal.
Fått fängelse för misshandel
I stämningsansökan, som Vårdfokus tagit del av, står att gärningsmannen både i samtal med SOS Alarm och under vistelsen på en psykiatrisk avdelning dagarna innan händelsen uttryckt tankar om att skada och döda.
I den åtalades telefon har polisen hittat bilder och meddelanden där han skriver till kontakter att han nyss dödat en person. Han var vid tillfället villkorligt frigiven efter ett tvåårigt fängelsestraff för misshandel.
Ambulanssjuksköterskan Luis López Monroy är förtroendevald och skyddsombud på stationen i Hudiksvall där den mördade kvinnan jobbade. Han har tagit del av den omfattande förundersökningen men inte närvarat under förhandlingarna i Hälsinglands tingsrätt.
– Jag blir ledsen och arg när jag läser handlingarna. Hela vårdkedjan har brustit. Den här personen har varit bevisat hotfull och var potentiellt farlig, och han var öppen med det i sitt samtal med SOS Alarm. Det är mycket som inte gjordes för att förhindra det som hände. Hans tankar om att skada och döda polisanmäldes aldrig av psykiatrin. Eftersom han var villkorligt frigiven borde han aldrig släppts vid utskrivningen, utan tagits omhand av polisen.
Luis López Monroy säger att alla på arbetsplatsen hade jobbat tillsammans med den mördade kollegan och att sorgen och saknaden varit stor. I samband med rättegången väcks känslorna på nytt.
– Efter begravningen stängdes ett kapitel. Då fick man acceptera att hon inte fanns mer. Nu stängs ytterligare ett. Just nu försöker vi ta oss vidare ur det här. Det får inte avstanna utan måste leda till förändring, helst på ett nationellt plan. Ambulanspersonal i hela landet påverkas, inte bara vi i Hudiksvall.
Orkade inte gå till jobbet
Luis López Monroy har tidigare berättat om sina egna erfarenheter av hot och våld i Vårdfokus. Efter mordet i september blev han ännu mer noggrann med säkerhet och förberedelser än tidigare.
– Så är det nog för de flesta här. Man lyssnar mer på sin magkänslan när det gäller att be om polisens hjälp.
De första veckorna efter knivattacken orkade många inte gå till jobbet, berättar han. Då täckte kollegor från bland annat Falun och Sundsvall upp.
– Det var jättebra. Arbetsgivarens stöd hanterades också bra. Krisstaben var på plats timmar efter dådet. Alla erbjöds samtal med kurator och företagshälsovård som kunde hänvisa vidare om det behövdes. Detta kommer att följa oss länge, det kan säkert dröja ett år innan tryggheten är tillbaka.
En arbetsgrupp med förtroendevalda och chefer har bildats som ska jobba med frågor om hot och våld, där Luis López Monroy är med. Hittills har det resulterat i en checklista.
– I första hand ska vi komma fram till nya rutiner och tankesätt. Vilka patienter ska vi slå på i journalerna innan vi träffar dem? Hur ska vi resonera när vi kontaktar polis? Kan vi ringa dem direkt och inte gå via SOS Alarm?
Vill få dela information med polisen
Målet är att hitta ett eget system för att ”flagga” adresser där det tidigare förekommit hot och våld eller finns personer med sådan historik folkbokförda. Helst vill Luis Lopez Monroy att ambulanspersonal ska få samma information som polisen har i sina register, något som idag inte är möjligt men som sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD) utlovat en snabbutredning kring.
– Det är på tiden, men jag tycker att det kunde gjorts ännu snabbare. Nu verkar det ske först till våren och sedan kommer det att ta ännu längre tid att implementera. De poliser jag pratat med är positiva till ett flaggningssystem, många har svårt att förstå att det inte redan finns, säger Luis López Monroy
En idé som föreslagits lokalt är att införa en färgmarkering i ambulansjournalen, som inte är kopplad till huvudjournalsystemet, för patienter där de finns tidigare noteringar om hot och våld.
– Vissa patienter kan ha 40-50 anteckningar och då hinner man inte läsa igenom allt vid utryckning. Det vi kan göra just nu är att konsekvent skriva i journalen om någon varit hotfull. Men det bästa vore om det ploppade upp i systemet precis som när någon har en allergi, säger Luis López Monroy.
En annan åtgärd som diskuteras är skyddsvästar.
– Om vår kollega hade burit den lättaste varianten, som skyddar mot stick, så hade hon överlevt. Jag är både för och emot att införa skyddsväst. Det enda negativa är egentligen den etiska aspekten, att vi som utövar vård genom att bära dem signalerar att vi accepterar våldsamheter.
Förbereder sig på att stötta kollegorna
Luis López Monroy har även suttit i möten med Arbetsmiljöverket, som utreder omständigheterna kring den dödliga attacken i september. Han upplever att både myndigheter och medier försökt lägga ansvaret för den bristande informationen på ambulanspersonalen.
– Många verkar tycka att vi borde varnat varandra, som att det är vårt fel. Men det funkar inte så. Det här är dels en sekretessfråga, dels en praktisk fråga. Vi kan inte prata om patienterna hur som helst på stationen. Och även om det skulle pratas så går vi om varandra. Händer något en måndag och jag går på mitt pass en torsdag så har jag missat allt som hänt under veckan. Därför behövs ett varningssystem. Jag hoppas att Arbetsmiljöverkets utredning landar i den slutsatsen.
Luis López Monroy jobbar natten mot tisdag, då domen i fallet meddelas. Som skyddsombud förbereder han sig på att stötta kollegorna och kommer vara extra uppmärksam på om någon är ledsen eller ”instängd”.
– Jag får försöka läsa av energin hos medarbetarna.
Hoppas på ”rättvis” dom
Den åtalades försvarare hävdar att gärningsmannen bör dömas för dråp, och inte mord, samt att förmildrande omständigheter föreligger rörande psykisk ohälsa. Straffet bör därför bli tidsbestämt och inte överstiga 16 års fängelse.
Åklagaren, däremot, yrkar på livstids fängelse för mord.
I åtalspunkten som gäller våld mot tjänsteman kräver målsäganden skadestånd för kränkning och kostnader för sjukdom på totalt 10 250 kronor.
– Man vill att det ska bli en rättvis dom som skickar en signal till samhället att det här inte är okej. Gärningsmannen ville skada rejält och det lyckades han med. Enligt mig var det mord, annars hugger man inte mot hjärtat med den största kniven man har, säger Luis López Monroy.