”Sommarkris har blivit standard året om”

Det är inte sommaren som oroar akutsjuksköterskorna vid Danderyds sjukhus i Stockholm, utan det sommarläge som har blivit standard också under övrig tid på året. Även i Region Norrbotten har konstant brist på sjuksköterskor gjort sommarläget permanent. Samtidigt nobbar HR-chefer nya sjuksköterskor med några hundra kronor mer i löneanspråk.

Akutsjuksköterskorna Pelle Nybergs och Jenny Petterssons mobiltelefoner piper ihärdigt under vårt samtal vid akutmottagningen på Danderyds sjukhus. Det är akutmottagningens bemanningsassistenter som i sms till mottagningens alla sjuksköterskor spaltar upp vilka pass som saknar personal just denna vecka.

Jenny Pettersson och Pelle Nyberg visar den typ av sms de får så gott som dagligen. Sms, som inleds med en förhoppningsfull smiley följt av en rad pass som ropar efter att fyllas: Bara samma kväll saknas fem sjuksköterskor, följande kväll saknas två och en under natten, på lördagen fattas fyra sjuksköterskor på dagen och lika många under kvällen, på söndagen saknas tio.

– Detta är vad vi saknar denna vecka, när ingen är på semester, säger Jenny Pettersson, som också är Vårdförbundets huvudskyddsombud på sjukhuset.

Vad gör de om de inte får tag på någon?

– De fortsätter att skicka ut en massa sms. Sen börjar de med personligt tilltal, använder ens förnamn, berättar Jenny Pettersson luttrat.

Både hon och Pelle Nyberg säger sig dock ha förståelse för de pressade fyra bemanningsassistenterna, som dagligen utför det ofta tröstlösa Sisyfos-uppdraget att jaga sjuksköterskor för att täcka tomt gapande pass. Assistenterna har oöverstigligt mycket att göra och kan inte heller räkna med hjälp från bemanningsföretagen.

– Bemanningssjuksköterskor går inte att få tag i på så kort varsel, säger Pelle Nyberg.

Vid frågan om situationen inför sommaren skakar de bara på huvudet: Det är inte sommaren som är det stora problemet.

– Vi har sommarläge också i april. Sommarläget har blivit standard, liksom att försöka täcka luckorna med övertid för de som redan jobbar, säger Jenny Pettersson.

Problemen kan förstås eskalera på sommaren, som då blir mer extrem, även om patientflödet på just akutmottagningen i regel är lite lugnare då.

– Men om man inte kan bemanna en vanlig torsdag i april, hur ska man då kunna bemanna en dag i juli? undrar hon.

Vi har sommarläge också i april. Sommarläget har blivit standard, liksom att försöka täcka luckorna med övertid för de som redan jobbar.

Jenny Pettersson, specialistsjuksköterska i akutsjukvård och huvudskyddsombud på Danderyds sjukhus.

Hon och Pelle Nyberg arbetar enligt en arbetstidsmodell, där tanken är att jobb i treskift kan ge arbetstidsförkortning. Men timmarna samlas på hög. Trots att 40 procent av timmarna enligt avtalet måste tas ut i tid, inte ersättning, har akutsjuksköterskorna inte möjlighet att göra det.

– Om alla skulle ta ut sin övertid skulle de behöva stänga hela sjukhuset, säger Pelle Nyberg innan han avbryts av ett telefonsamtal, denna gång på sin privata mobiltelefon.

Det är akutmottagningens bemanningsassistenter som frågar om han kan ta extrapass följande dag. Pelle Nyberg säger ståndaktigt nej, beskriver det sedan nästan som en skyldighet att göra det.

– Jag säger nej numera. Annars upprätthåller jag ett system som inte är hållbart, och som arbetsgivaren tror går att fortsätta lösa med konstant övertid. Övertid finns för att lösa en tillfällig situation, säger han.

I år får både han och Jenny Pettersson semester i juli. Men han har ett 50-tal innestående semesterdagar som han inte kan ta ut, inte heller i höst.

– Söker man ledigt får man avslag för att det redan är tio luckor den kvällen, säger Pelle Nyberg.

Högre andel tyngre patienter

Följden av den konstanta personalbristen på akutmottagningen blir att patienter får vänta, ofta 24–48 timmar. Personalen hinner inte ta nya vitalparametrar (andningsfrekvens, blodtryck, puls) på patienter för att undvika vårdskador under tiden de väntar,  de hinner inte byta inkontinensskydd, bara ge det allra nödvändigaste – läkemedel för att deras tillstånd inte ska försämras ytterligare.

Arbetsbelastningen är så hög att vi flera gånger i veckan har gråt bland personal eller andra reaktioner av stark frustration och stress.

Pelle Nyberg, specialistsjuksköterska, akutsjukvård på Danderyds sjukhus.

Enklare patienter hänvisas till närakuten, men andelen vårdtunga patienter på akuten har blivit högre. Att folk söker sig till akuten för lättare skador kanske stämde för några år sedan, men det gäller inte längre, enligt Pelle Nyberg.

– Patienterna är inte fler än tidigare, men de vi väl har är mycket sjukare och kräver mer omvårdnad.

Sjuksköterskebristen går också ut över personalens hälsa.

– Arbetsbelastningen är så hög att vi flera gånger i veckan har gråt bland personal eller andra reaktioner av stark frustration och stress, säger Pelle Nyberg.

Täcker med övertid och bemanningspersonal

Vid Danderyds sjukhus aktar man sig numera för att försöka lösa sjuksköterskebristen med sjuksköterskelösa avdelningar. Däremot tar man på neuroavdelningen och geriatriken hjälp av läkarkandidater, som hjälper till att fördela läkemedel.

Under sommaren ställer sjukhuset om och minskar mängden planerad vård. Sjuksköterskor med administrativa uppgifter terminstid går också i stor utsträckning ut i kliniskt omvårdnadsarbete, uppger Karin Knudsen Malmqvist, chefläkare och ansvarig för kvalitets- och verksamhetsutveckling, för Vårdfokus.

Vi bemannar vakanta pass med övertid och hyrsjuksköterskor.

Py Johnson-Fohlin, verksamhetschef Akutsjukvård, Danderyds sjukhus.

Vid akutmottagningen har all personal som har sökt semester fått det, även om en del har behövt flytta den inom semesterperioden, uppger Py Johnson-Fohlin, verksamhetschef för akutsjukvård vid Danderyds sjukhus.

”Vi bemannar vakanta pass med övertid, hyrsjuksköterskor, via internt bemanningscentrum. Vi kommer även ta in läkare i triage för att frigöra sjuksköterskor”, skriver hon i ett mejlsvar till Vårdfokus.

Att direkt tvinga akutmottagningens personal till övertid drar sig arbetsgivaren också numera för, efter en svidande erfarenhet 2018, då flera sjuksköterskor sade upp sig i protest mot att det under en kort period infördes beordrad övertid. Det resulterade i en personalbrist som gjorde att det gick 40 patienter per sjuksköterska. Så illa är det inte i dag. Men sjuksköterskebristen är konstant.

Bara på akutmottagningen, där situationen ändå inte är värst, finns ett erkänt behov av 25 nya sjuksköterskor. Rimligtvis borde där också finnas pengar motsvarande 25 sjuksköterskelöner, resonerar Pelle Nyberg.

– I stället har arbetsgivaren täckt upp en del av detta med övertid och bemanningsföretag.

Nobbar sjuksköterskor med högre löneanspråk

Sjukhuset har producerat vård för en mycket högre kostnad än vad som är nödvändigt, menar han, och berättar om en nära vän och kollega: En specialistutbildad akutsjuksköterska, som nu är bemanningssjuksköterska, men som först jobbade som timanställd på sjukhusets akutmottagning. När sjuksköterskan, som har över 20 års erfarenhet, skulle löneförhandla med sin chef och sa att han ville ha 3 000 kronor mer i månadslön, nekades han det bestämt, berättar Pelle Nyberg.

Hans kollega slutade därför och kom sedan tillbaka till mottagningen, denna gång som bemanningssjuksköterska med långt högre lön än han tidigare begärt. I slutändan blev det alltså ändå mycket dyrare för arbetsgivaren.

– Vi ser många liknande fall, instämmer Jenny Pettersson, och fortsätter:

– Nya sjuksköterskor jobbar här högst ett år, så att de får den erfarenhet som behövs för att sen gå över till bemanning och få den lön och de arbetsvillkor de vill ha.

Också sjuksköterskor som begär lite mer flexibla scheman, som i högre grad passar deras liv, men som ändå vill jobba på 100 procent, får nobben, enligt Jenny Pettersson. Detta trots att det just vid akutmottagningen finns behov av personal vid dygnets alla timmar.

– Vi har luckor dag, kväll och natt, så schemat behöver inte vara så stelbent, säger hon.

Chef vill införa 32-timmarsvecka

Personalen har möjlighet att påverka sina befintliga scheman så att det passar enskilda medarbetares situation, invänder verksamhetschef Py Johnson-Fohlin.

”Det vi dock skulle se som en stor vinst och en möjlighet att både rekrytera och behålla personal är att införa 32-timmars arbetsvecka. Alltså en arbetstid på 80%, men som ersätts enligt tjänstgöring 100%. Detta är inget som vi på Danderyd kan driva igenom själva, det behöver man fatta beslut om i regionen”, skriver hon i sitt mejlsvar till Vårdfokus.

Varför accepterar ni inte lite högre löneanspråk för att nyrekrytera sjuksköterskor när ni konstant måste lösa personalbristen med övertid eller ännu dyrare bemanningssjuksköterskor?

”Vi har individuell lönesättning och ser kontinuerligt över lön och ersättningsnivåer så att lönesättningen både är rättvis och baseras på erfarenhet och kompetens”, blir svaret från Py Johnson-Fohlin.

”Räcker att begära 400 kronor mer för att nobbas”

Även i Region Norrbotten nekas sjuksköterskor arbete om de begär lite mer i lön, enligt Karin Johnsson, vice ordförande för Vårdförbundet i Norrbotten.

Hon får samtal från medlemmar som berättar att de kan ha haft ett bra samtal om lönen med en enhetschef som sedan skickar kontrakt för påskrift till HR-avdelningen. Där tar det stopp och kontraktet skickas tillbaka med ett nej.

Det kan räcka med att en sjuksköterska begär 400-500 kronor mer i lön för att HR ska säga nej.

Karin Johnsson, vice ordförande, Vårdförbundet, Region Norrbotten.

Vårdfokus har upprepade gånger sökt regionens HR-direktör Daniel A Nilsson för en kommentar, utan att få svar.  

Kenneth Backgård är regionråd och ordförande i Sjukvårdspartiet i Norrbotten. Han framhåller att regionfullmäktige för fyra år sedan fattade beslut om en satsning på 99 miljoner kronor enbart riktat till sjuksköterskelöner. Pengar, som under fyra år har fördelats utifrån en dialog mellan Vårdförbundet och HR om hur de bäst ska nå de mest svårrekryterade grupperna. I Region Norrbotten finns ändå sjuksköterskor som har löner under rikssnittet.

I juni ska regionfullmäktige dock fatta beslut om en strategisk plan, som går ut på att all hälso- och sjukvårdspersonal ska ha ett löneläge som lägst motsvarar medianen för den yrkesgruppen i ett rikssnitt.

– När vi fattat det beslutet kommer HR och alla som är inblandade i lönesättning att behöva rätta sig efter det, säger Kenneth Backgård till Vårdfokus.

När vi fattat det beslutet kommer HR och alla som är inblandade i lönesättning att behöva rätta sig efter det.

Kenneth Backgård, regionråd och ordförande i Sjukvårdspartiet, region Norrbotten.

”Sjuksköterskor finns”

De flesta sjuksköterskor i regionen får trots allt fyra sammanhängande veckors semester, säger Vårdförbundets Karin Jonsson, men det blir enligt henne på bekostnad av patientsäkerheten.

För att Sunderby sjukhus, som under lång tid dragits med personalbrist, till slut inte skulle få ett vite från Ivo var man tvungen att gå upp i antal vårdplatser. Vårdplatsantalet varierar nu från vecka till vecka, men liksom på Danderyds sjukhus har ”sommarläget” på många avdelningar blivit permanent, uppger Karin Jonsson. Redan i dag har man gått ned till det vårdplatsantal som liknar det man brukar ha om sommaren och vårdplatser som krävs för att tillgodose vårdbehovet kan inte hållas öppna. Även här försöker man lösa den konstanta krissituationen med övertid.

Riktigt illa är det på kirurgkliniken, där man kraftigt dragit ned på vårdplatser och där kirurger gått ut och larmat om att det innebär hot mot patientsäkerheten.

– Om vi dessutom drar ner från sommarläget, som på många håll har blivit permanent, vad kan vi då ge för vård? säger Karin Jonsson.

Vårdkön för galloperationer är en ständig stötesten, berättar hon. I stället för att få genomgå ett relativt enkelt dagkirurgiskt ingrepp fastnar patienter i kön och blir så sjuka att mer komplicerade ingrepp krävs.

Den ofta återkommande förklaringen till bemanningskrisen – att det finns pengar men inte personal – köper inte Karin Jonsson.

”Vård kostar”

Vid Danderyds sjukhus akutmottagning fortsätter förfrågningar om att rycka in på extrapass att plinga i Jenny Petterssons och Pelle Nybergs vibrerande mobiltelefoner. Den konstanta sjuksköterskebristen beskrivs ofta som ett standardläge som det inte går att göra något åt. Något de anser vara rent nonsens.

– Vi måste vilja vara fullbemannade. Sen, när vi har en attraktiv arbetsgivare, kan de ställa krav på hur folk ska arbeta, säger Jenny Pettersson.

Felet ligger i detta fall inte i första hand hos regionpolitikerna, utan i att sjukhusledningen har satt en prislapp på sjuksköterskor som inte stämmer, enligt Pelle Nyberg. Från sjukhuset måste man signalera till politikerna att pengarna inte räcker, anser han.

– Vården i Sverige kostar mer än politikerna tror, säger han, innan hans mobiltelefon återigen ringer och han snabbt måste skynda tillbaka till akutmottagningen.