Förlossningsvård

Spädbarn får sår av skalpelektroder – flera har behövt antibiotika

Spädbarn får sår av skalpelektroder – flera har behövt antibiotika
Barnmorskan Linda Ivansson och kollegorna på Sahlgrenska universitetssjukhuset vädjar till andra sjukhus att hålla utkik efter skalpsåren – och att anmäla elektroderna till Läkemedelsverket. Foto: Privat

Sedan i våras har över 30 spädbarn på Sahlgrenska universitetssjukhuset fått infekterade sår av skalpelektroder. Flera har behövt behandlas med antibiotika. ”Det är lite mer obehagligt att använda skalpelektroderna nu”, säger barnmorskan Linda Ivansson.

Under försommaren upptäckte barnmorskorna på Sahlgrenskas bb-mottagning sår på flera spädbarns huvuden. Såren var runda, röda och irriterade, och såg ut som om hud stansats ut. Några var infekterade och variga. Storleken och placeringen matchade med skalpelektroden som fästs på bebisens huvud under vaginal förlossning för att övervaka barnets hjärtljud.

– Det är sorgligt att det händer och vi ser allvarligt på detta, säger Marie Ahlvik som är verksamhetsutvecklande barnmorska på Sahlgrenskas kvinnoklinik.

19 spädbarn behövde antibiotika

Skalpelektroder har använts sedan 1970-talet och används vid ungefär hälften av alla förlossningar, enligt Läkemedelsverket. På Sahlgrenska universitetssjukhuset föder omkring tusen kvinnor i månaden, eller 30 om dagen.

I vanliga fall brukar Sahlgrenskas personal upptäcka ungefär en handfull sår från skalpelektroder på ett år. Oftast är de bara små stickhål i huden. Men under april-maj 2021 upptäcktes 20 sår som beskrivet ovan. 19 av spädbarnen behövde antibiotikabehandling, och de flesta behövde göra fyra till sex kontrollbesök med omläggning.

Barnmorskan Linda Ivansson fortsätter använda skalpelektrod när det behövs, men tänker numera på ett lite annat sätt innan hon sätter den. Foto: Privat

Barnmorskorna på förlossningen hade inte märkt någon skillnad på elektroderna. Men i efterhand har barnmorskan Linda Ivansson och kollegorna börjat fundera. Kanske att skalpelektroderna var lite svårare än vanligt att lossa?

– Det är lite mer obehagligt att använda skalpelektroden nu än vad det var innan. Man blir orolig när de ger märken och infektioner på små barn. Men samtidigt måste jag ibland sätta en skalpelektrod för barnets säkerhet, säger Linda Ivansson.

Fler sår med ny elektrod

När såren upptäcktes gjordes en anmälan till Läkemedelsverket och personalen började använda ett annat företags skalpelektroder. Men under sommaren upptäcktes sår även från denna. Under juni till augusti upptäcktes elva fall. En bebis behövde göra nio kontrollbesök, men för de flesta räckte det nu med ett besök, och bara tre barn behövde behandlas med antibiotika. Hittills har totalt 31 barn drabbats.

– Vi är ännu mer noggranna att inspektera och rengöra huvudet med bakteriedödande tvål efteråt. Att vi är mer uppmärksamma har gjort att det blir mindre infektioner och att vi inte behövt behandla med antibiotika lika mycket, säger verksamhetsutvecklaren Marie Ahlvik.

Det tycker hon och kollegorna är skönt.

– Antibiotika vill man vara restriktiv med då det kan slå ut även den naturliga bakteriefloran, säger Marie Ahlvik.

Viktigt att fortsätta använda skalpelektrod

Numera skriver barnmorskorna upp elektrodernas batchnummer i journalerna och sparar dem som känts annorlunda. Barnmorskorna är också mer restriktiva med att använda skalpelektroder. Kvinnoklinikens patientsäkerhetsansvariga läkare Lisa Parén är orolig för att försiktigheten med att använda skalpelektroderna ska leda till att de används för lite. Men än så länge har hon inte märkt av sådana tendenser.

– Det finns många tillfällen när det inte fungerar med extern registrering. Som när kvinnan är mycket överviktig, när hon behöver vara väldigt aktiv under förlossningen eller när det är en tvillingfödsel. Då behöver vi använda skalpelektrod för att ha fullgod övervakning. Annars kan vi i värsta fall riskera att barnet får syrebrist och skador som cp-skador, eller till och med dör. Då är riskerna med ett sår mindre, säger Lisa Parén.

”Åh nej, jag måste sätta en till”

Vid den första anmälan till Läkemedelsverket skrev medier om såren. Sedan dess har barnmorskan Linda Ivansson hört att en del kollegor fått fler frågor om skalpelektroderna från blivande föräldrar. Men i övrigt har hon inte märkt av några reaktioner från föräldrarna. De verkar förstå att det är viktigt att använda dem. De som drabbas informeras om möjligheten att anmäla vårdskada.

– Personligen tycker jag att det är lite jobbigt att elektroderna kan orsaka fula skador. Är det en hårig bebis kanske skalpelektroden lossnar. Då känner jag ”Åh nej, jag måste sätta en till”. Så tänkte jag inte på samma sätt förut, då gjorde jag det bara, säger Linda Ivansson.

Verksamhetsutvecklaren Marie Ahlvik har läst igenom alla journaler för att hitta orsaken bakom såren.

– Vi försökte verkligen rannsaka oss själva. Men jag hittade inget mönster. Det är ingen särskild patientgrupp. Det spelar ingen roll om skalpelektroden sitter i 20 minuter eller ett dygn. Det har hänt med både erfarna och nya barnmorskor och på olika förlossningsavdelningar. Jag har intervjuat barnmorskorna och de har gjort på samma sätt som alltid, säger Marie Ahlvik.

Det talar för att det skulle handla om ett tillverkningsfel, vilket Läkemedelsverket bekräftar.

Vårdfokus nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för oss i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida