Fackligt

Stoppregel och höjd ersättning i nya krislägesavtalet

Stoppregel och höjd ersättning i nya krislägesavtalet
Sammanlagt har tio regioners iva-avdelningar varit uttagna enligt krislägesavtalet under pandemin. Foto Hussein El-alawi/TT

Efter intensiva förhandlingar har ett nytt krislägesavtal godkänts av Vårdförbundet. En viktig förändring är att medarbetare inte ska kunna vara uttagna längre än åtta veckor, som huvudregel. Därefter har de rätt till tolv veckors paus.

Vårdförbundet hör till den rad av fackförbund som nu har kunnat enas med arbetsgivarorganisationerna Sveriges kommuner och regioner, SKR, och Sobona om ett nytt krislägesavtal. Det ersätter det gamla avtalet från den 1 juli i sommar.

Facken har fått igenom både höjd ersättning från första timmen en medarbetare anvisas att arbeta utifrån krislägesavtalet, KLA, och regler som ska skydda medarbetare från att bli helt slutkörda.

Annelie Söderberg, förhandlingschef på Vårdförbundet.

– Det har varit intensiva förhandlingar och det har inte varit lätt för Vårdförbundets styrelse att säga ja till ett nytt krislägesavtal. Det har under lång tid inneburit en sådan brist på vila och återhämtning för våra medlemmar, som många arbetat hårt hela pandemin, säger Annelie Söderberg, Vårdförbundets förhandlingschef.

”Andra lösningar blev sämre”

Vårdförbundet har ändå kommit till slutsatsen att det behövs ett krislägesavtal för att klara att bemanna under en kris.

– Vi har under pandemin sett andra försök till lösningar där arbetstidslagen utnyttjats maximalt, som varit sämre. Det har blivit stökigt, oförutsägbart och tvistigt.

Alla berörda fackförbund, som exempelvis Kommunal och Vision, har godkänt det nya avtalet utom Läkarförbundet. Läkarförbundet ansåg inte att tiden för vila och återhämtning var tillräcklig, och valde igår att säga upp avtalet.  

Det tidigare krislägesavtalet skapades efter branden i Västmanland år 2018 och var aldrig tänkt att användas under en lång pandemi.

Annelie Söderberg är nöjd med en rad förbättringar som fackförbunden lyckats få in i det nya avtalet.

– Vi har nu kommit fram till ett avtal som gör det möjligt att bemanna under en längre kris utan att fullständigt utmatta personalen, även i en situation där det egentligen är omöjligt att bemanna tillräckligt.

Vårdförbundet utgick ifrån vad medlemmar som arbetat utifrån krislägesavtalet tycker. De har fått svara på en enkät, som visade ett starkt samband mellan hur länge de varit anvisade och hur tungt det upplevts.

Svaren visar att de som anvisats en kortare period har upplevt arbetsinsatsen som fullt möjlig. De som varit uttagna längre har upplevt det som mycket tufft.

– När vi förhandlat har det varit utifrån att det ska finnas ett stopp för hur länge en individ ska kunna vara uttagen, och krav på hur lång tid återhämtningen efteråt ska vara.

Stoppregel efter åtta veckor

Den nya huvudregeln innebär att en medarbetare inte får anvisas på krislägesavtalet längre än sammanlagt åtta veckor. Därefter ska en paus på tolv veckor följa, kallad för karensperioden, förutom vid exceptionella undantag, se faktarutan. De sammanlagda åtta veckorna kan vara en summa av ströveckor, eller en sammanhängande tid.

Det nya krislägesavtalet

  • Arbete enligt avtalet max sammanlagt 8 veckor och därefter 12 veckors karensperiod.
  • Endast vid undantag, när en person är oersättlig, går det att anvisa en extra period på 2 veckor, efter de första 8 veckorna.
  • Vilotiden mellan arbetspassen höjs från dagens 24 timmar till 36 timmar sammanhängande ledighet.
  • Den ekonomiska ersättningen till medarbetaren blir, förutom lönen, 130 procent extra från första dagen, den var tidigare 120 procent.
  • Ersättningen för särskild nödfallsövertid höjs från 130 procent till 180 procent.
  • Förtydligande i avtalet att beredskap och jour inte ingår.
  • Arbetspassen på 12,5 timmar blir kvar, samt en maximal veckoarbetstid på 48 timmar.
  • Rätten att  begära en central konsultation införs i de fall avtalet används olämpligt.
  • Sammanlagt gäller avtalet för 1,2 miljoner arbetstagare inom offentlig sektor, i händelse av kris.

Något som också hänger ihop med det är att arbetsbelastningen ska fördelas jämnt mellan all personal med adekvat kompetens, för att undvika hårdbelastning på enstaka medarbetare.

– Det vi har sett tidigare är att för få i personalen anvisats och att det varit samma hela tiden. Det har lett till en ohållbar arbetsbelastning för dem, säger Annelie Söderberg.

Facken har också fått in ökade ersättningar. I det nya avtalet är ersättningen förutom lönen 130 procent extra, mot det tidigare avtalets 120 procent. Det gäller från första stund medarbetaren går på sitt arbetspass.

Annelie Söderberg menar att det är positivt att ett nytt krislägesavtal finns på plats, men att det inte löser den svåra frågan med kompetensbristen i vården. Bristen på exempelvis iva-sjuksköterskor har varit känd sedan tidigare.

– Kompetensbristen finns inte bara för att det är kris eller under sommaren. Den har blivit ett normalläge, som förvärrats under pandemin. Den frågan måste SKR och Sobona hitta lösningar för tillsammans med oss fackliga organisationer, säger hon.

Under pandemin har totalt tio regioner begärt och fått godkänt att tillämpa krislägesavtalet, vissa i flera omgångar.

De senaste veckorna har antalet svårt sjuka minskat och därmed trycket på sjukhusen. Flera regioner och sjukhus har därför kunnat sluta använda krislägesavtalet.

Just nu är det fortfarande aktiverat i Stockholm, Norrbotten och Jönköping.

I förrgår kunde Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm gå ur, efter att majoriteten av medarbetarna på iva-avdelningarna arbetat utifrån avtalet eller liknande lösningar i ett år.

Vårdfokus nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för oss i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida