Villkor

”Vi behöver ett krislägesavtal som håller i längden”

”Vi behöver ett krislägesavtal som håller i längden”
Att krislägesavtalet pressat vårdens medarbetare alldeles för hårt håller både fack och arbetsgivare med om. Arkivbild: Mostphotos

Vårdförbundet och SKR är överens: Nuvarande krislägesavtal sliter för hårt på personalen vid en långdragen pandemi. Hur ett bättre avtal ska se ut diskuteras just nu vid förhandlingsbordet.

När Vårdförbundet undertecknade krislägetsavtalet i mars 2020 sågs det som det minst dåliga alternativet just då. Eftersom det verkade bli väldigt mycket arbete för många medlemmar var det bättre att pandemivårdens medarbetare i alla fall fick ordentlig kollektivavtalad ersättning, resonerade förbundet.

Nu, drygt ett år senare, rullar coronapandemins tredje våg och krislägesavtalet är fortfarande aktiverat i sju regioner. Vårdförbundet tycker det är helt uppenbart att avtalets villkor är ohållbara.

Annelie Söderberg.
Foto: Lars Nyman

– Vi behöver ett krislägesavtal som är anpassat efter en längre kris i vården. Nuvarande krislägesavtal är inte hållbart. Man orkar inte jobba 48 timmar i veckan – eller ännu mer genom nödfallsövertiden – och 12,5-timmarspass i flera veckor, säger Annelie Söderberg, Vårdförbundets förhandlingschef.

Arbetsgivarorganisationen Sveriges kommuner och regioner, SKR, ser samma problem.

– Krislägesavtalet har använts under väldigt långa perioder och både vi och de fackliga organisationerna har gemensamt sett att arbete enligt avtalet under lång tid innebär en tuff arbetssituation för medarbetare och chefer, säger SKR:s biträdande förhandlingschef Jeanette Hedberg i ett pressmeddelande.

Fakta: Krislägesavtalet

  • Krislägesavtalet har gällt för Vårdförbundets medlemmar sedan den 26 mars 2020. Det är det första kollektivavtalet för kriser som tecknats av förbundet.
  • Avtalet är undertecknat av flera fackförbund och berör vård- och omsorgspersonal, räddningspersonal och personal som arbetar med infrastruktur.
  • Det är tänkt att användas vid kriser som naturkatastrofer, bränder, översvämningar, pandemier eller terrordåd.
  • För den som arbetar enligt avtalet kompletteras månadslönen eller timlönen med en krisersättning på 120 procent av lönen per timma. Vid uttag av särskild nödfallsövertid är krisersättningen 150 procent av lönen per timma.

Krislägesavtalet kom till efter skogsbränderna 2018 och är tänkt att reglera nödvändiga avsteg från kollektivavtalet vid intensiva och akuta insatser. Men bränderna pågick under en begränsad tid, pandemin har pressat vården i över ett år.

Enligt SKR har krislägesavtalet möjliggjort en 30-procentig kapacitetsökning av bemanningen i hälso- och sjukvården under pandemin. Och det är framför allt Vårdförbundets medlemsgrupper som arbetat enligt avtalet.

Jeanette Hedberg.
Foto: Hans Alm

– Arbetsgivarna har nu ett dubbelt ansvar i en mycket ansträngd hälso- och sjukvård. Att säkerställa att patienterna får vård och att personalen inte riskerar sin hälsa, säger Jeanette Hedberg.

Den här veckan har förhandlingar inletts mellan Vårdförbundet och SKR om hur krislägesavtalet kan förbättras. För Vårdförbundet – som sett och ser sina medlemmar slita hårt och må dåligt – handlar det framför allt om att få in mer tid för återhämtning.

För att få underlag och kunskap har en enkät gått ut till medlemmar med erfarenhet av att arbeta enligt krislägesavtalet, berättar Annelie Söderberg.

– Vi har fått en bra bild av hur medlemmarna som varit anvisade på avtalet upplevt det. Vi ser exempelvis tydligt att ju längre tid man varit anvisad desto mer besvärligt har man upplevt det. Det finns en tydlig koppling mellan anvisningstidens längd och sjukskrivning och rädsla för att drabbas av ohälsa, säger hon.

Det pågår också en partsgemensam utvärdering av avtalet som ännu inte är klar. Sista maj kan krislägesavtalet sägas upp eller förlängas.

Vårdfokus nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för oss i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida