Svårt sjuka avled under överbeläggning och sjuksköterskebrist

En patient med hjärtstopp avled efter fördröjd läkemedelsbehandling på grund av trängsel vid korridorvård. Neddragningen av vårdplatser i Region Västernorrland förra sommaren ledde till allvarliga följder, visar en avvikelserapport som Vårdfokus tagit del av. I sommar saknas ännu fler vårdplatser och Ivo hotar nu med vite.

Svårt sjuka patienter med misstänkt hjärnblödning och demenssjuka som vårdas i korridor på grund av överbeläggning, äldre och multisjuka som dagligen flyttas mellan avdelningar.

En svårt sjuk patient med demenssjukdom flyttas runt som satellitpatient inom Sundsvalls sjukhus och avlider samma kväll.

Fördröjd läkemedelsbehandling och defibrillering på grund av trängsel i korridorvård av en patient med hjärtstopp, en patient som avlider, varpå händelsen utreds som misstänkt, allvarlig vårdskada.

Detta är endast ett par exempel på händelser som till följd av överbeläggning och sjuksköterskebrist inträffade vid Sundsvalls sjukhus, sjukhuset i Sollefteå och Örnsköldsviks sjukhus under förra sommaren. Det visar en avvikelserapport från Region Västernorrland som Vårdfokus har tagit del av.

Händelser som är en konsekvens av flera års vårdkris och sjuksköterskebrist i regionen, enligt Ewa Lodin, vice avdelningsordförande för Vårdförbundet i Västernorrland. Hon har även arbetat 26 år som iva-sjuksköterska vid sjukhuset i Sollefteå.

Massuppsägningar

Det ansträngda läget vid exempelvis Sundsvalls sjukhus, där många av avvikelserna skett, har pågått i åratal och förvärrats av idel nya uppsägningar. De sparkrav regionens styrande politiker fattade beslut om i början av pandemin och som innebar neddragningar av vårdplatser drev i sin tur på sjuksköterskeflykten.

Regionen hade då anlitat en konsult som skulle genomlysa vad verksamhetscheferna kunde spara på. Att flera verksamhetschefer protesterade och invände att det inte gick att bedriva verksamhet med de sparkraven, hjälpte inte.

– Man sparade lite här och där, berättar Ewa Lodin för Vårdfokus.

I vissa fall räckte rykten om sparkrav för att skrämma sjuksköterskor på flykten.

När politiskt beslut fattades om att stänga respiratorplatserna på Sollefteå sjukhus sade hälften av iva-sjuksköterskorna där upp sig i protest. Beslutet genomdrevs dock aldrig utan lades på is, respiratorplatserna är än så länge kvar. Men många iva-sjuksköterskor hade då redan hunnit söka sig någon annanstans.

I fjol slutade i sin tur 96 sjuksköterskor på Sundsvalls sjukhus, vilket var dubbelt så många som året innan.

I vintras fick bemanningspersonal dessutom ett nytt, förändrat avtal i norra sjukvårdsregionen, vilket ledde till att det nu blev svårare att direktupphandla om, och få tag i hyrsjuksköterskor. I ett försök att få bukt med överbeläggningen, behålla och locka fler sjuksköterskor till sjukhuset beslutade de styrande regionpolitikerna att satsa 30 miljoner kronor för ett lönepåslag på 3000 kronor extra i månaden för allmänsjuksköterskor på vårdavdelning. Däremot gavs inget extra till sjuksköterskor med specialistutbildning på intensivvårdsavdelning, barnavdelning och operation. Många av dessa kände sig därför förfördelade, sade upp sig och sökte sig till andra avdelningar – eller bort från yrket – i protest.

Mellan januari och februari i år slutade 30 sjuksköterskor, 24 undersköterskor, 15 specialistsjuksköterskor, 6 barnmorskor och två röntgensjuksköterskor. I slutet av mars sade ytterligare 22 sjuksköterskor upp sig, bland dem 8 intensivvårdssjuksköterskor och 14 operationssjuksköterskor.

Sundsvalls sjukhus blev sårbart beroende av hyrsjuksköterskor, också de svåra att rekrytera.

Det gick så långt att sjukhuset tidigare i vår drog på sig ett hot om vite från IVO, Inspektionen för vård och omsorg, på 15 miljoner kronor om inte minst 219 vårdplatser finns på sjukhuset den 30 september i år.

Ny lönesatsning

Mitt i denna kris gav regionstyrelsens ordförande Glenn Nordlund (S), i ett försök att locka tillbaka personal, Västernorrlands regiondirektör Åsa Bellander i uppdrag att se över möjligheten att skjuta till ytterligare 50 miljoner kronor för ett nytt lönepåslag för olika yrkesgrupper, bland annat specialistsjuksköterskor, undersköterskor och skötare.

Denna gång deltog även facket när pengarna skulle fördelas. Vårdförbundet konstaterade att det skulle bli tokigt vilka grupper som än prioriterades: det skulle inte räcka till att göra alla nöjda.

De 14 operationssjuksköterskor som först sagt upp sig i protest rev sina avskedsansökningar vid beskedet om lönesatsningen.

Åsa Bellander, regiondirektör, Region Västernorrland.

Den nya satsningen, som innebar ett lönepåslag med 3000 kronor i månaden även för specialistsjuksköterskor, gav dock viss effekt.

– De 14 operationssjuksköterskor som först sagt upp sig i protest rev sina avskedsansökningar vid beskedet om lönesatsningen, uppger Åsa Bellander, regiondirektör, Region Västernorrland, för Vårdfokus.

Brist på vårdplatser råder dock fortfarande och ingen garanti finns enligt Åsa Bellander för att en liknande situation som den förra sommaren återupprepas även i år.    

En extra ersättning på 25 000 kronor per vecka till den personal som flyttar sina semesterveckor är en viktig del i lösningen, och regionen har numera direktupphandlingar med leverantörer av bemanningstjänster. För att inflödet av patienter till akutmottagning och vårdavdelningar ska fungera har man i regionen också arbetat med att säkra en fullgod läkarbemanning inom primärvården på dagtid.

Planer finns också för att samlokalisera vårdavdelningar temporärt under sommaren, enligt Åsa Bellander.

– Vi agerar med kraft för att minska identifierade patientsäkerhetsrisker, säger hon och meddelar att ”ett intensivt arbete har påbörjats för att säkra vårdplatser”. 

Ett arbete som bland annat består i att undersöka kompetensväxling, vad exempelvis undersköterskor kan avlasta sjuksköterskor med och en genomlysning av arbetssätt. Utifrån det resultatet ska man sen ta ställning till vårdplatsfördelning och lösningar i syfte att säkra minst 219 disponibla vårdplatser den 30 september.

Finns risken ändå att det blir en sommar med liknande händelser igen?

– Vi har gjort riskbedömningar och är bättre rustade, men kan inte garantera att liknande situationer uppstår. Nu har vi däremot kunskap om vilka riskerna är och kommer jobba med att motverka dem, säger Åsa Bellander.

Hur?

­– Genom att ta fram stödjande dokument till både chefer och medarbetare för att de ska bli tryggare i sina egna beslut, till exempel vad de ska göra när vårdplatserna inte räcker till. Det måste vara tydligt vem som är beslutsfattare för att man ska kunna ta så kloka beslut som möjligt.

Hur många fler sjuksköterskor som behövs för att uppnå Ivo:s vårdplatskrav kan Åsa Bellander inte säga.

– Vi behöver värdera om vårt långsiktiga behov verkligen är 219 disponibla vårdplatser eller om förändrade arbetssätt kan påverka det behovet.

Varför skulle fler vårdplatser inte behövas?

– I Region Halland har de till exempel betydligt färre vårdplatser per capita. Där har man jobbat tajtare med primärvården tillsammans med kommunen för att säkerställa att bara de patienter som måste läggas in läggs in, för att undvika onödiga inläggningar.

Menar du att en del av överbeläggningen som beskrivs i avvikelserapporten beror på onödiga inläggningar?

– Jag vill inte spekulera i det. Men behov finns av att få ökad kunskap om hur vårdflödet fungerar i relation till överbeläggningar.

Färre vårdplatser i år

I dag är situationen vid Sundsvalls sjukhus visserligen lugnare än i slutet av mars, enligt Ewa Lodin. Inför sommaren ser läget dock ännu värre ut än i fjol.

– Det kommer att vara en tuff arbetsmiljö där patientsäkerheten riskeras, säger hon.

Medan man förra året kunde hålla 153 vårdplatser öppna på Sundsvalls sjukhus, kan man i sommar vara ha 133 vårdplatser disponibla. En av medicinavdelningarna är så dåligt bemannad att man tvingats slå ihop den med en annan avdelning för att inte behöva stänga den helt.

Det kommer att vara en tuff arbetsmiljö där patientsäkerheten riskeras.

Ewa Lodin, iva-sjuksköterska vid sjukhuset i Sollefteå och vice avdelningsordförande för Vårdförbundet i Västernorrland.

De båda avdelningarna, som tidigare hade 31 vårdplatser, har tillsammans i dag endast 18.

Trots att många av regionens sjuksköterskor erbjudits 25 000 kronor per vecka för att flytta sin sommarsemester är personalläget minst lika allvarligt som i fjol, konstaterar Ewa Lodin, som just har haft ett möte med iva-sjuksköterskor som uppgivit att de på grund av personalbrist inte kommer att hinna ta raster i sommar.

När facket meddelar att det aldrig kan gå med på att de inte tar rast på 90 minuter när de jobbar från 6.45 till 21.30 får de svaret att de i så fall får stänga iva – det går helt enkelt inte ihop.

– De blir besvikna på Vårdförbundet, för att vi inte kan medge att de skippar rasten. Men tänk om de på grund av brist på återhämtning ger en felordination sent på kvällen och patienten kanske dör och det blir ett anmälningsfall. Vi kan aldrig stå för det, konstaterar Ewa Lodin.

Den farligaste konsekvensen av det sköra vårdläget i regionen är att det i dagsläget inte finns beredskap för en större katastrof, menar hon.

– I vintras utbröt en stor brand utanför Sundsvall i ett hyreshus. På eftermiddagen samma dag inträffade en stor bussolycka. För sådana större kriser finns inte nog med sjuksköterskor och inte tillräcklig beredskap i dag.