Äldrevård

”Teambaserat arbetssätt krävs för att lyfta äldrevården”

”Teambaserat arbetssätt krävs för att lyfta äldrevården”
Arkivbild: Mostphotos

Fler sjuksköterskor och teambaserade arbetssätt är nödvändiga för att få till en personcentrerad vård och omsorg av äldre. Det säger Moana Zillén, ordförande för Riksföreningen för sjuksköterskor inom äldre- och demensvård, om nationella samordnarens 38 förslag till stärkt kompetensförsörjning.

Hur ska kompetensen höjas inom äldreomsorgen? I förra veckan lämnade nationella samordnaren Göran Johnsson sin rapport till socialministern, innehållande 38 förslag. Flera av dem handlar om höjd utbildningsnivå, stärkt ledarskap, trygga anställningsvillkor och en god arbetsmiljö, samt ny teknik. Bland annat föreslås att arbetsgruppernas storlek per verksamhetsnära chef begränsas till 20-30 medarbetare, kontinuerlig kompetensutveckling för chefer, samt att kommunerna ska få förutsättningar för att utveckla ett teambaserat arbetssätt.

Den senare punkten är central, inte minst för sjuksköterskor i kommunerna. Det anser Moana Zillén, ordförande för Riksföreningen för sjuksköterskor inom äldre- och demensvård.

– En av utmaningarna är att sjuksköterskan är omvårdnadsansvarig, men i hemtjänsten beroende av biståndshandläggare, och på särskilda boenden beroende av ledarskapet där. Sjuksköterskan ses ofta som någon som kommer in till den sociala verksamheten med ordinationer – när man inte har ett fullgott teamarbete.

Moana Zillén, ordförande för Riksföreningen för sjuksköterskor inom äldre- och demensvård. Foto: Privat

Så bör det inte vara, säger hon – särskilt inte med personcentrerad vård i åtanke.

– I personcentrerad vård och omsorg är ett teambaserat arbetssätt centralt, säger hon.

Moana Zillén anser att rapporten är en bra sammanfattning av läget inom äldreomsorgen. Bland annat föreslår utredaren Göran Johnsson att kraven på kunskap måste bli tydligare och att utbildningsnivån ska höjas i hela sektorn. Rekryteringen bör breddas, fler män behöver komma in i verksamheterna – och alla anställda bör erbjudas heltids- och tillsvidareanställning som en jämställdhetsåtgärd.

Mot bakgrund av coronapandemin lyfts även vikten av ett nära och tydligt ledarskap, vilket också flera av förslagen handlar om. När det gäller förslaget om ledarskapsutbildningar vill Moana Zillén även lyfta fram att man som chef inom social verksamhet måste ha kunskap om hälso- och sjukvård, även om man inte nödvändigtvis behöver ha kompetensen att utföra den själv.

– Chefer inom socialtjänsten måste till exempel veta vad hälso- och sjukvårdslagen och patientsäkerhetslagen säger, vad delegering är och vad som styr, säger hon.

Förslagen i rapporten grupperas efter fyra kategorier, där en gäller att förnya, behålla och utveckla kompetens. Rapporten fokuserar på personal inom socialtjänsten men nämner även behovet av legitimerad personal. Ett problem, enligt Moana Zillén, är att de nyutexaminerade sjuksköterskor som tar jobb inom kommunen slutar när de inte får tillräcklig introduktion och upptäcker hur ensamt och komplext jobbet är. Men även bortsett från det är sjukskötersketätheten alldeles för låg i kommunerna.

– Jag förstår det inte – vem är det som bestämt att man ska ha den låga bemanningen avseende sjuksköterskor? säger hon.

Bland de 38 förslagen lyfts också betydelsen av trygga anställningsförhållanden, heltid som norm och en god arbetsmiljö – bland annat att delade turer tas bort och ersätts med sammanhållen arbetstid, och att det i schemat ska finnas tid för kompetensutveckling och handledning. På samma sätt måste sjuksköterskorna i kommunerna ges tid att hinna handleda och följa upp, säger Moana Zillén.

– Man måste ges förutsättningar att göra ett bra jobb. Är jag anställd som sjuksköterska måste jag få jobba som det, ta mitt omvårdnadsansvar och se patienter. Jag ska inte tvingas delegera bort stora delar av mitt arbete för att jag inte hinner, och jag ska inte behöva åka med tjänstebilen på service. Detsamma gäller den personal den här utredningen fokuserar på, alltså personer som jobbar inom socialtjänsten.

Jag förstår det inte – vem är det som bestämt att man ska ha den låga bemanningen avseende sjuksköterskor?

Moana Zillén, ordförande för Riksföreningen för sjuksköterskor inom äldre- och demensvård, om sjukskötersketätheten i kommunerna.

En annan kategori förslag rör ny teknik i vård och omsorg, något som också hänger ihop med en god arbetsmiljö. Moana Zillén ser en potentiell tidstjuv i den ökade digitaliseringen och användandet av ny teknik, som riskerar att bli negativ för arbetsmiljön om den inte införs på rätt sätt. Också betänkandet tar upp detta, bland annat i punkten om att arbetsgivaren i samband med införande av ny teknik bör ta fram utbildningsplaner och it-stöd för personalen.

– Digitala lösningar ska inte vara mål, utan medel, för att till exempel ge äldre större självständighet. Men arbetsplatserna har inte alltid greppat hur stor del av arbetsmiljön detta är – det görs inte tillräckligt med digitala skyddsronder, säger Moana Zillén.

Hon tar som exempel digital signering av hälso- och sjukvårdsuppgifter, något som kan innebära en stor avlastning för sjuksköterskor – när det väl är infört och fungerar, vill säga.

– Det minskar risken för missade doser och ger bättre kontroll. Men initialt innebär alla sådana förändringar ett väldigt stort arbete innan man kommer igång med det, med utbildning till alla och extra kontroller, säger Moana Zillén.

Det har talats mycket om sjuksköterskor i ledningen som en lösning på problemen inom äldreomsorgen – är det något som borde lyfts ytterligare av utredningen?

– Behovet av medicinsk kompetens lyfts ju, men man utvecklar det inte vidare. Jag tycker naturligtvis att sjuksköterskors kompetens ska användas på alla ledningsnivåer. Sjuksköterskan leder omvårdnaden och måste finnas där för att kunna handleda personal. Men personalen behöver även en närvarande chef, för finns inte det går de till sjuksköterskan med allt, även rena personalproblem, säger Moana Zillén.

Betänkandet ”Vilja välja vård och omsorg”

Betänkandet heter ”Vilja välja vård och omsorg – En hållbar kompetensförsörjning inom vård och omsorg om äldre” (SOU 2021:52)

De flesta av utredningens 38 förslag eller rekommendationer riktar sig till kommunerna, men några är riktade till regeringen. Detta eftersom ”utvecklingen av kompetensförsörjningen också kräver nationellt stöd.”

Förslagen till kommunerna är indelade i fyra kategorier eller temaområden. De handlar om:

  • att förnya, behålla och utveckla kompetens
  • att stärka ledarskapet
  • att skapa trygga anställningsförhållanden och en god arbetsmiljö
  • ny teknik i vårdens och omsorgens tjänst

Rekommendationerna till regeringen handlar om att regeringen ”bör överväga att tillsätta en funktion för att samordna och följa upp det fortsatta utvecklingsarbetet när det gäller kompetensförsörjning inom vården och omsorgen om äldre.” Utredaren menar att en sådan funktion kan ”skapa förutsättningar för fortsatt erfarenhetsutbyte och samarbete efter att den nationella samordnarens uppdrag är slutfört.” Regeringen bör även överväga att inrätta ett kompetenscentrum för utveckling av äldreomsorgen, som föreslås placeras vid ”lämplig myndighet, exempelvis Socialstyrelsen.”

För att höja kompetensen föreslås också att bara de med undersköterskeutbildning ska kunna ta delegeringar.

– Det är bra, men hur ska man lösa det? Alla måste ta delegeringar i dag för att schemat ska gå ihop, säger Moana Zillén.

Så, räcker då de rekommenderade åtgärder som rapporten listar? Nej, säger Moana Zillén – men pekar också på att den här utredningen går in i andra utredningar som berör äldreomsorgen.

– Det är bra att det teambaserade arbetssättet lyfts – det tror jag är nyckeln. Det måste till för att få en personcentrerad vård och omsorg – det och fler sjuksköterskor i grundbemanning i kommunerna, och även sjuksköterskor på alla ledningsnivåer, säger hon.

I en nyskriven debattartikel lyfter också ordförandena för Vårdförbundet, Vision, SSR och SKR behovet av att enhetschefer inom äldreomsorgen måste få rätt förutsättningar att faktiskt realisera de nya, och tidigare liknande, förslagen – bland annat efterlyser man förstärkningar av organisatoriska resurser.

Vårdfokus nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för oss i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida