Tema Psykosomatik. Kan man skilja på kropp och själ?
Minst var tredje patient som kommer till primärvården har psykosomatiska problem. Ändå får de sällan ett bemötande som gör att de får en chans att må bättre. ?
Själva ordet psykosomatik kan få vårdanställda att sucka uppgivet, rycka på axlarna eller associera till inbillningssjuka. Ändå borde det tas på största allvar eftersom personer med psykosomatiska sjukdomar är en stor patientgrupp i vården.?
— Det är olyckligt att vi har ett hälso- och sjukvårdssystem som bygger på en uppdelning mellan fysiska och psykiska ansvarsområden. För patienternas hälsoproblem är inte lika lättsorterade, säger Jennifer Bullington, professor i psykosomatik vid Ersta Sköndal högskola.
Mellan en tredjedel och hälften av alla besök i primärvården, och en stor andel av dem som remitteras till specialistbesök, har psykosomatiska besvär i olika grad.??
Men vad är egentligen psykosomatik? Begreppet kan definieras på olika sätt beroende på vem man frågar. Om man inte krånglar till det för mycket så är nog de flesta överens om att det handlar om kroppsliga besvär som är kopplade till psykiska faktorer, ofta stress.?
De kroppsliga symtomen kan komma från specifika organ eller kroppsdelar, som ryggont, magsmärta, huvudvärk, men det kan också vara mer diffusa symtom som generell muskelvärk och trötthet. Symtomen uppstår till följd av långvarig inre och/eller yttre stress och påfrestningar. Forskning har visat att långvariga psykiska tillstånd lämnar spår i kroppen som går att mäta.?
Det finns en rad förklaringsmodeller och teorier som beskriver hur de psykiska faktorerna ”sätter sig” i kroppen. Kroppens nervsystem och hormonsystem brukar anges som viktiga budbärare mellan kropp och själ. ??
Men enligt Jennifer Bullington är uppdelningen i kropp och själ omöjlig. Därför går det inte heller att klarlägga ”sambandet” mellan de två eftersom frågan är fel formulerad, menar hon.
Inom den psykosomatiska forskningen börjar man därför allt mer att tala om människan som en helhet där sjukdom är beroende av många faktorer: kroppsliga, psykiska, sociala, kulturella. Vi formas av det vi mött i livet ända sedan vi var små och dessutom bär vi med oss genetiska olikheter som gör att vi reagerar på olika sätt när vi utsätts för påfrestningar.?
Att i stället ha ett psykosomatiskt synsätt innebär att ta hänsyn till patientens hela livssituation då man utreder ett sjukdomstillstånd. Det underlättar om flera grupper deltar i utredningen (multimodala team). Det har gjorts med framgång i många år vid enheten för psykosomatisk medicin i Västerås, som vi berättar om på nästa uppslag. Team-modellen tillämpas även vid stresskliniker och på framsynta vårdcentraler, men allt för sällan.?
Tyvärr upplever många sjuksköterskor att deras kunskaper i omhändertagande inte får plats i den hårt pressade vardagen, men sjuksköterskan med sin specifika omvårdnadskunskap har en unik kompetens att kunna se och ta hand om patienter med psykosomatiska problem, menar Jennifer Bullington. ??
Barnläkaren Gösta Alfvén, som du möter i det här temat, håller med och berättar att även när han möter patienter som har varit missnöjda med vården säger de att sjuksköterskorna var omhändertagande och förstående. Det är viktigt att kunna se och möta patienternas lidande och ge dem gensvar, anser han.?
Det här är något som sjuksköterskorna får med sig i sin utbildning. Att psykosomatik inte ingår i läkarutbildningen beklagar flera av de experter vi pratat med. Gösta Alfvén tycker att det är dags att ämnet blir en medicinsk specialitet inom både pediatriken och vuxenmedicinen så att forskningen och kunskapen kan utvecklas och det kliniska omhändertagandet förbättras.
Personer med psykosomatisk smärta blir så ofta misstrodda i vården och reagerar med känslor av ilska, rädsla, ensamhet, hopplöshet, bitterhet och upplever sig kränkta. Patienterna känner frustration över att inte bli lyssnade till och tagna på allvar. De tycker inte att de får några bra förklaringar till sina symtom och följden kan bli starka negativa känslor gentemot vården och vårdpersonalen.?
När vården misslyckas med att hjälpa återkommer patienterna gång på gång, ibland med förvärrade eller nya symtom och kostnaderna i form av utredningsresurser, läkarbesök, sjukskrivningar och läkemedelsbehandlingar blir i längden stora. Att det inte satsas resurser på att ta hand om de här patienterna på rätt sätt är alla experter som vi pratat med inför det här temat djupt kritiska till. ??
— Om politikerna hade förstått hur mycket det kostar i onödiga utredningar, sjukskrivningar och personligt lidande så hade de insett att det skulle vara lönsamt att ta hand om dem på ett bättre sätt, säger läkaren Clas Malmström, som har forskat om psykosomatik och utbildat vårdpersonal i många år.
Barnstudie visar samband
När barn har flera psykosomatiska symtom som återkommande smärta, sömn- och ätstörningar bör man vara uppmärksam på om de utsätts för misshandel i hemmet.
En svensk studie från Karlstads universitet som publicerades i början av året fann ett starkt samband mellan fysisk bestraffning och psykosomatiska symtom.
Drygt 2 500 barn mellan 10 och 15 år ingick i studien. Två tredjedelar av barnen rapporterade minst ett psykosomatiskt symtom. Huvudvärk, sömnlöshet och ont i magen var vanligast. En tredjedel av barnen rapporterade tre symtom eller fler.
41 procent av de barn som angett att de utsatts för fysisk bestraffning och bevittnat våld mellan vuxna i hemmet rapporterade tre eller fler symtom, jämfört med 19 procent bland de barn som inte utsatts för fysisk bestraffning.
Studien är ett exempel på att vi får allt mer kunskap om hur olika livshändelser påverkar vår hälsa och att det inte går att bortse från uppväxtvillkor, relationer och socioekonomiska faktorer om man vill förstå alla de människor som uppsöker vården med mer eller mindre diffus smärtproblematik.
Lästips
- Bullington J. Psykosomatik: Om kropp, själ och meningsskapande. Studentlitteratur 2007.
- Malmström C. Men du själv då? Handbok i konstruktiv stresshantering för läkare och andra behandlare. Krilon förlag 2009.