Tredje vågen har kommit till Västerbotten
Den tredje vågen är här. Det konstaterar smittskyddsjuksköterskan Anna Kauppi i Region Västerbotten. Och det verkar vara den brittiska mutationen som ligger bakom den.
Region Västerbotten höll coronaviruset stången länge. Men i vinter gick det inte att stå emot längre.
– Det beror på den brittiska mutationen. Den är mer smittsam och en hög andel av våra covidsmittade har den, säger Anna Kauppi som är smittskyddssjuksköterska i regionen.
Västerbottens första fall av den brittiska mutationen upptäcktes i december, hos resenärer som varit i Storbritannien. Men Anna Kauppi tror att varianten fanns i regionen tidigare än så. I januari gick smittan ner, för att sedan växla upp igen i februari.
– Vi är i en tredje våg. Vecka 7 hade vi 1 270 positiva covidprover. Det är det högsta vi någonsin haft under en och samma vecka. Det är jättehögt i förhållande till vår befolkningsmängd, säger smittskyddsjuksköterskan Anna Kauppi.
Flera klusterutbrott
Störst spridning hade smittan i Lycksele och Skellefteå. Det kunde kopplas till ett klusterutbrott på en skola i Lycksele och till ett utbrott på byggarbetsplatsen av batterifabriken Northvolt i Skellefteå. Nu har smittan stabiliserats eller lagt sig något i orterna. Ungefär hundra covidprover färre hade positivt resultat vecka åtta jämfört med vecka sju.
Men Anna Kauppi är orolig för vad som kan hända om smittspridningen blir lika stor i Umeå. Covidvården i Västerbotten är nära gränsen för vad den klarar av. Regionen har redan växlat upp antalet covid-platser på sjukhusen från 50 (varav 15 iva) till 80 (varav 20 iva).
Jämfört med resten av landet har Västerbotten flest iva-vårdade covidpatienter per capita. Den 1 mars vårdades 17 personer på iva. Det är det högsta antalet i regionen under hela pandemin. Även totalt sett på vårdavdelningarna är covidpatienterna fler än tidigare, 67.
– Om vi får samma spridning i Umeå som vi haft i Lycksele och Skellefteå blir det väldigt ansträngt, i och med att Umeå är en större stad, säger Anna Kauppi.
Intensivt smittspårningsarbete
Region Västerbotten provtar flest personer per invånare. Förra veckan provtogs 16 260 personer. Ju fler som har smittats, desto fler smittspårare har regionen anställt under året, berättar Anna Kauppi. I dag har regionen ungefär 60 smittspårare, varav många på deltid som kallas in på kort tid. Enheten smittspårar tolv timmar om dagen varje dag i veckan. De ringer upp smittade och talar om hur de ska göra och svarar på frågor. De har också mycket kontakt med skolor, kommuner och arbetsplatser.
En stor del av smittspridningen sker i skolorna, hushållen och framförallt på arbetsplatserna.
– Mycket av smittspridningen sker i fikarum. Då kommunicerar vi med arbetsgivare att de ser över sina rutiner. Många tänker att de blir smittade någon annanstans och så sitter de och trängs i ett fikarum, säger Anna Kauppi.
Högst antal smittade finns i åldersgruppen 19 till 59 år , men den procentuella ökningen är störst bland barn, säger Anna Kauppi. Samma trend syns på flera håll i landet. Till exempel i Västra Götaland där antalet smittade mellan 10 och 19 år ökade med 57 procent mellan vecka sju och åtta. Detta ser Västra Götaland som ett steg mot en ny våg.
Flera regioner i eller på väg mot ny våg
Även Gävleborg befinner sig i en tredje våg. Liksom Västerbotten ser regionen en ökning av den brittiska mutationen. Ungefär 60 procent av de smittade bär den varianten av coronaviruset. Under Folkhälsomyndighetens presskonferens på tisdagen sa även Anders Tegnell att det ser ut som att landet är på väg in i en tredje våg och att den kan bli omfattande om den brittiska mutationen tar över mer.
Smittskyddsjuksköterskan Anna Kauppi i Västerbotten ser framför sig ett fortsatt arbete med covid-19 ett bra tag framöver.
– Men ska jag vara optimistisk så kanske det lättar längre fram i vår. Tillsammans kan vi bromsa smittspridningen av covid-19, säger Anna Kauppi.