Världsunik robot förbättrar arbetsmiljön i labbet: ”Mest slitsamma momenten är borta”
Bättre flöde och färre fel. Det är resultatet när sortering och leverans av prover sköts av robotar. ”Monotona och slitsamma arbetsuppgifter har rationaliserats bort”, konstaterar biomedicinska analytikerna Bo Jensen och Linus Börjesson på Laboratoriemedicin bas i Malmö.
I källaren i en av byggnaderna på Skånes universitetssjukhus, SUS, i Malmö kommer en självkörande robot åkande. Den ska hämta prover och transportera dem till labbet tre trappor upp. Via en sensor kan den mobila enheten både öppna dörrar och trycka på hissknappar.
Runt 7 000 prover passerar Laboratoriemedicin bas varje dygn. Sedan i somras både sorteras och levereras de av ett helt team robotar.
– Tidigare var det människor som skötte de preanalytiska uppgifterna. Det är ett monotont och slitsamt jobb som kräver stort fokus för att allt ska bli rätt från början, särskilt när det gäller akuta prover, säger Bo Jensen som är instrumentansvarig på labbet.
Han är en av drygt 30 biomedicinska analytiker som jobbar här. På provmottagningen finns sju tjänster och med den nya tekniken har verksamheten lyckats rationalisera bort de tyngsta momenten utan att göra några ”personalvinster”.
– Robotarna får inte ont i ögonen och huvudet, de får inte dubbelseende i slutet av passet. Den mänskliga faktorn som ibland felar minimeras och personalen har fått mer behagliga arbetsuppgifter som innebär att övervaka processen, sammanfattar Bo Jensen.
Robotarm öppnar lådan
I godsmottagningen på källarplan står centralenheten för systemet som fått namnet Sahpt, System för automatiserad hantering av prover och transportlådor. Hit kommer provrör både från sjukhuset och från vårdcentraler. De är numera förpackade i specialdesignade turkosblå plastboxar som placeras på ett rullband av metall, för att sedan matas in i maskineriet.
Vid första anhalten öppnas lådan av en robotarm och innehållet kontrolleras av ett kameraöga. Om det finns främmande föremål – som en kvarglömd penna eller remiss – eller om provrör ligger fel går ett larm. Samma sak händer om läckage upptäcks.
– Då tar vi ut och rengör boxen manuellt så att inte blod eller andra kroppsvätskor hamnar i maskinen, säger Bo Jensen.
Därefter plockas insatserna som vanligtvis rymmer 16 provrör vardera ur transportlådan och flyttas till sorteringen. Där läser roboten av de sista siffrorna, suffixet, på varje etikett. De rör som inte ska centrifugeras läggs i ett litet hål och skickas via point-to-point-systemet Tempus (en typ av rörpost) direkt till bulkinmatningen på analysbanan i labbet.
Redan centrifugerade prover placeras i rätt position på ett rack som hämtas av de mobila enheterna och forslas till rackinmatningen på analysbanan.
– En viktig funktion är att skilja på centrifugerade och ocentrifugerade prover, säger Linus Börjesson, biomedicinsk analytiker och ”superuser” för Sahpt.
Åker alltid samma slinga
De båda mobila enheterna kör parallellt mellan godsmottagningen och labbet. I utdragslådor på sidorna förvaras upp till 36 insatser eller 18 automatiseringsrack med 48 prover i varje.
– De är programmerade ungefär som robotdammsugare och åker alltid samma slinga, förklarar Bo Jensen.
Under uppstarten, som pågick i tre-fyra månader, upptäcktes lite ”barnsjukdomar”.
– Känsligheten för läckage och centrifugering behövde justeras. Bland annat reagerade roboten ibland på kondens i stället för läckage, säger Linus Börjesson.
Sahpt – som uttalas ”saft” – är unikt i sitt slag i världen och Laboratoriemedicin bas har redan tagit emot studiebesök från Finland, Norge och Brasilien samt från flera svenska regioner. Systemet håller just nu på att införas i Lund.
– På grund av den ökande mängden prover på storlabben måste vi automatisera mer och mer för att hinna med. Det hade varit omöjligt annars. Bara på de 15 år jag har jobbat här har ökningen varit enorm, säger Bo Jensen.
Nya metoder för att upptäcka sjukdomar, ett ökat vårdbehov hos befolkningen och större patientflöden på sjukhusen är några av anledningarna.
Jämnare arbetsbelastning
För de biomedicinska analytikerna ger tekniken arbetsglädje
– Det är kul att känna att vi hänger med i tiden, säger Bo Jensen.
Även arbetsmiljön har förbättrats. Tidigare fanns scanners och förvaring i korridoren i anslutning till labbet. När all provmottagning sker i godsmottagningen, dit biltransporterna utifrån anländer, kan ytorna i lokalerna används mer effektivt.
Eftersom de mobila enheterna är i konstant rörelse blir flödet, och därmed arbetsbelastningen, också mer jämnt.
– När man packade upp för hand kom leveranserna till labbet i klump. De arbetstopparna har planats ut nu. Det minskar förstås stressen och har gett särskilt bra effekt på akuta prover, vilket gynnar de patienter som behöver snabba svar. Det känns bra att bidra till det, säger Linus Börjesson.