Varselhot samtidigt som vårdpersonal jobbar upp emot 350 timmar övertid

Hundratals timmar övertid utan särskilda skäl gör nu att Region Värmland riskerar vite från Arbetsmiljöverket. Vårdförbundet menar att det vore bättre för arbetsmiljön och regionens ekonomi att anställa fler. ”Den här metoden att bemanna vården är varken hälsosam eller hållbar, den som till slut kraschar får ingen belöning för det”, säger Camilla Gustafsson på Vårdförbundet Värmland.

I samband med en granskning av övertidslistor förra året upptäckte Camilla Gustafsson, huvudskyddsombud och Vårdförbundets ordförande i Värmland, att flera medlemmar på Torsby och Arvika sjukhus hade jobbat mer än 200 timmar övertid redan under våren.

Utöver den allmänna övertiden har arbetsgivaren rätt att ta ut ytterligare 150 timmar extra övertid om det finns särskilda skäl och situationen inte går att lösa på annat sätt.

— Vi ansåg att det saknades särskilda skäl. Vid överläggningar med arbetsgivaren krävde vi att övertidsarbetet skulle stoppas för dem som kommit över 200 timmar, men det fortsatte på samma sätt. Därför valde vi att gå vidare med en anmälan till Arbetsmiljöverket, säger Camilla Gustafsson.

Sjukdom tillhör normaltillstånd

Arbetsmiljöverket besökte Torsby och Arvika sjukhus två gånger, i augusti och november. Vid inspektionen framkom en rad brister.

Enligt förarbetena till arbetstidslagen kan extra övertid användas vid arbetsanhopning som varit omöjlig att förutse, vid oförutsedda sjukdomsfall eller förlust av spetskompetens. Samtidigt som det inte varit möjligt att rekrytera eller hyra in mer personal.

Arbetsmiljöverket menar att dessa kriterier inte uppnåtts i Värmland. Att personal är borta på grund av sjukdom eller vård av barn tillhör det normala och ska ingå i personalplaneringen. Det arbete som utförts under övertiden har inte varit beroende av någon särskild kompetens – den borde ha kunnat fördelas på fler personer.  

I ett fall har dessutom en sjuksköterska jobbat mer än 350 timmar övertid, vilket är ett brott mot arbetstidslagens bestämmelser.

Övertid under semestern

”Det framstår som att orsaken till det höga antalet övertidstimmar för den aktuella personalen i huvudsak grundats på en långvarig bemanningsbrist i kombination med att den personal som förmått och frivilligt velat arbeta övertid också har fått göra det. Vid korttidssjukskrivningar och i semestertider har bemanningen säkerställts genom att använda övertidsarbete”, skriver Arbetsmiljöverket.

Myndigheten överväger att ställa krav på regionen att ta fram rutiner som gör att arbetstidslagen följs. Om ingen förbättring sker kan det bli aktuellt med ett vitesbelopp.   

Camilla Gustafsson har fortsatt anmäla övertidsuttag i Arvika och Torsby, men också i Karlstad. I början av februari skickade hon skrivelser till Arbetsmiljöverket som rörde 34 medlemmar som jobbat mellan 203 och 320 övertidstimmar under förra året. Dessa anmälningar ingår dock inte i den pågående tillsynen.  

— Det är inte konstigt att många går ner i arbetstid eller byter arbetsplats. Den här metoden att bemanna vården är varken hälsosam eller hållbar. Arbetsgivaren påstår att de som jobbat mycket övertid både vill och klarar av det. Men ingen kan se in i framtiden, ingen vet hur länge man klarar av det. Den som till slut kraschar får ingen belöning för det.

Dyrt med övertid

Camilla Gustafsson konstaterar att det är en hög ersättning för övertid, särskilt när man går över till extra övertid där dubbla påslag gör att varje arbetad timme kostar nästan lika som fyra ordinarie timmar.

— Övertiden kostar 250 miljoner kronor varje år enbart för våra medlemsgrupper. Den visar också med tydlighet att vi är för få i dagsläget. Det är motsägelsefullt med tanke på att regionen måste spara pengar och säger att personalstyrkan måste minskas, säger Camilla Gustafsson och fortsätter:

—Att förbättra villkoren för att kunna rekrytera och behålla personal skulle bli billigare och bättre för arbetsmiljön. Resurser och krav måste vara i balans. Antingen ser man till att ha tillräckligt med personal, eller så vårdar man färre patienter.

Ska se över rutinerna

Region Värmlands förhandlingschef Niklas Larsson håller med om att det inte är hållbart i längden med för mycket övertid, att det vore bättre för både arbetsmiljö och ekonomi med mer ordinarie personal. Han berättar att det finns handlingsplaner där individuella förutsättningar och förmågor för att arbeta övertid bedöms. Det har gjorts nyrekryteringar samtidigt som befintlig personal ges kompetensutveckling för att fler ska kunna arbeta på vissa positioner och därmed dela på övertiden.

—Vi jobbar hårt med dessa frågor. Under 2023 har vi gjort framsteg, övertiden har gått ner och den har fördelats på fler personer. Vi har fler anställda sjuksköterskor än någonsin, så det finns förutsättningar att det ska bli ännu bättre framöver. Samtidigt gör rekryteringsläget det svårt att snabbt ersätta vakanser. Och verksamhetens natur gör att vi aldrig kan komma ner i noll övertid, säger Niklas Larsson.

Arbetsmiljöverket menar att ni saknat särskilda skäl för extra övertid. Vad tänker du om det?

— Vi anser att det funnits särskilda skäl till extra övertid och att det inte gått att lösa på annat sätt. Sen måste vi givetvis titta vidare på varför det ibland blir en snedfördelning av övertiden, och slipa på våra rutiner. Vi tittar vidare på dessa frågor, både internt och gentemot Arbetsmiljöverket, säger Niklas Larsson.