Västmanland går före med öppna löner
Från och med nästa sommar blir alla löner i EU-länderna transparenta. Region Västmanland har redan publicerat lönerna på sin hemsida. ”Det är jätteviktigt för att vi ska kunna komma någonvart gentemot arbetsgivarna”, säger Anna-Lena Hansson, biomedicinsk analytiker på Västerås sjukhus.
Den 7 juni 2026 träder EU:s så kallade lönetransparensdirektiv i kraft i alla medlemsländer. Det innebär bland annat att arbetsgivarna måste rapportera hur mycket de betalar kvinnor och män för likvärdigt arbete. De måste också informera sina anställda om lönenivåerna på arbetsplatsen, samt berätta för arbetssökande om ingångslönerna i god tid före löneförhandling.
Sverige har gjort en utredning med förslag på hur direktivet kan införas i Sverige, men än finns inget beslut från riksdagen.
Region Västmanland valde dock redan i maj 2025 att publicera alla löner på sin hemsida. Listan uppdateras varje månad och visar medellöner för yrkesgrupper om minst fem personer.
– Eftersom regionanställdas löner redan är offentliga uppgifter får vi frågor om löner varje dag. Flera hundra per år. Genom att publicera lönerna på hemsidan tillgängliggör vi allmänna handlingar på ett mer transparent och effektivt sätt, säger Anna Granath, hr-strateg på Region Västmanland.
Lönetransparens ska minska könsskillnaderna i lön
Syftet med EU-direktivet är att minska löneklyftan mellan män och kvinnor i EU. Kvinnor har i genomsnitt 13 procent lägre lön än män. I Region Västmanlands publicerade lönelista finns ännu ingen könsfördelning med, men statistiken kan komma att uppdateras och göras om när det finns ett riksdagsbeslut.
– Vad säger statistiken egentligen? Inte så mycket. Det är framför allt i vår arbetsvärdering och våra lönekriterier som vi kommer att göra de djupgående analyserna, säger Anna Granath.
Hon syftar på Region Västmanlands lönemodeller som ska göra lönerna rättvisa sett till yrke, marknad, erfarenhet och prestation, bland annat för att undvika könsskillnader i lön.
– Ingen är fullkomlig, så det är bra att vi får direktivet. Det är stora skillnader på ett strukturellt plan. Vissa icke-kvinnodominerade yrken kommer att fortsätta ligga högre i lön. Det ligger i hur marknaden värdesätter olika yrken. Är det svårt att få tag i medarbetare kan det driva upp lönerna – även bland kvinnodominerade yrken, säger Anna Granath.
”Bra att våra löner synliggörs”
Anna-Lena Hansson, biomedicinsk analytiker på Västerås sjukhus i Region Västmanland, är inne på samma spår.
– Det är positivt att direktivet synliggör våra löner. Att man kan jämföra män och kvinnor och olika professioner inom vården. Det vore också bra att jämföra med till exempel ingenjörer. Sjukvården i stort behöver jobba med lönerna för att locka unga människor och behålla en bra bemanning och kompetent personal, säger Anna-Lena Hansson.
Hon är skyddsombud för Vårdförbundet på klinisk kemi, och tror att den ökade öppenheten kan göra det lättare för biomedicinska analytiker att veta sitt värde.
– Vår grupp är redan ganska transparenta. Vi har inte lönelistan uppe på väggen – men vi kan prata om våra löner med varandra. Det är jätteviktigt för att vi ska kunna komma någonvart gentemot arbetsgivarna. Det är alltid bra att ha på fötterna inför en löneförhandling, säger Anna-Lena Hansson.
Vårdförbundet: lönetransparens skyddar mot diskriminering
Vårdförbundet centralt ser mestadels positivt på EU-direktivet om lönetransparens.
– Vi tror att öppna löner skyddar våra medlemmar från diskriminering. Det har aldrig gynnat en arbetsplats att inte prata lön, säger Sineva Ribeiro, Vårdförbundets ordförande.
Jämställdhetsperspektivet är viktigt.
– Vi måste kunna satsa på kvinnliga chefers löner när de är lägre än manliga chefers löner. Man säger ofta att det bara jobbar kvinnor i vården – och då går det inte att jämföra lönerna. Men vi har några män och de ligger lite högre, säger Sineva Ribeiro.
Behöver kunna skriva avtal utöver direktivet
Några punkter i direktivet och utredningen behöver förbättras, anser facket. Bland annat behöver arbetsgivarens bevisbörda och ansvar för samverkan kring och insyn i lönesättningen förtydligas. Vårdförbundet vill också att det ska finnas möjlighet för arbetsmarknadens parter att skriva avtal som går utöver direktivet. Den möjligheten finns inte i dag, så som direktivet och utredningen ser ut.
I Västerås hoppas biomedicinska analytikern Anna-Lena Hansson att direktivet kommer leda till högre löner.
– Vi biomedicinska analytiker ligger efter i lönerna. Det är viktigt att det syns. Man kan skämmas lite över hur låg lön de yngre kollegorna har, trots att de är så duktiga och att efterfrågan är hög. Vi äldre har inte så fantastiska löner heller. Det ger kanske inte så ljusa framtidsvisioner för nya i yrket.