Diagnostikforum

Yrkesutveckling under lupp när vårdens detektiver möts

Yrkesutveckling under lupp när vårdens detektiver möts
Eva Nilsson och Ida Robertsson berättade om taskshifting på histopatologiska laboratoriet. Foto: privat

Det händer så mycket inom diagnostiken att man nästan kan tala om en teknisk revolution. Bland de biomedicinska analytikerna på Diagnostikforum var nyfikenheten stor på vad det betyder för yrket.

− Det är stora förändringar och mycket på gång inom diagnostiken. Saker som påverkar oss är bland annat automatisering, teknisk utveckling, patientnära analyser, artificiell intelligens.

Så inledde moderatorn Camilla Linder föreläsningsblocket ”profession i förändring” på det digitala Diagnostikforum som hölls i slutet av förra veckan.

Utbildningen förändras

Att framtidens diagnostik kommer att innebära förändringar för både utbildningen och yrkesutvecklingen var alla överens om. Flera lärosäten har redan påbörjat arbetet med att ta fram en helt ny plan för grundutbildningen.

Karin Bouma, programdirektör för biomedicinska analytikerprogrammet vid Karolinska institutet, berättade att de ska se över vilka metoder och analyser som ska ingå i grundutbildningen för att matcha behoven på arbetsmarknaden. Hon betonade också vikten av praktisk färdighetsträning samtidigt som utbildningen ska vara förberedande för forskning och utbildning på avancerad nivå.

− Men det här är förändringar som tar tid. Vi räknar med att de ”nya” inte kommer ut i yrkeslivet förrän om sju år, sade Karin Bouma.

Avancerad nivå

Behovet av specialistutbildade biomedicinska analytiker väntas också öka. Både Vårdförbundet och IBL driver sedan länge frågan om en nationellt reglerad specialistutbildning. I väntan på det har lärosätena börjat ta fram ett nationellt program för magister- och masterexamen.

Det finns möjlighet för studenter att sätta ihop sin egen examen på avancerad nivå, men än så länge är det bara Örebro universitet som har ett magister-/masterprogram för biomedicinska analytiker. Camilla Hesse från Göteborgs universitet kunde dock avslöja att både Göteborg och Karolinska planerar att starta ht-23 och Uppsala redan ht-22.

− Det kommer att bli olika inriktningar på programmen beroende på vilka kompetenser som finns på de olika lärosätena och vilka inriktningar man redan i dag har som till exempel uppdragsutbildningar, sade Camilla Hesse.

Tar över arbetsuppgifter

Louise Thorell, specialistutbildad biomedicinsk analytiker inom klinisk fysiologi, berättade om sin väg till en specialisttjänst i Blekinge. Hon har magisterexamen i bild- och funktionsdiagnostik och har tagit över flera uppgifter som tidigare sköttes av läkare. Vårdfokus har tidigare skrivit om Blekinges satsning på specialisttjänster för biomedicinska analytiker.

Ett annat exempel på taskshifting gav Eva Nilsson och Ida Robertsson från klinisk patologi vid Karolinska.

Redan när den stora patologiutredningen kom 2012 påpekades att det finns en stor brist på patologer och att biomedicinska analytiker skulle kunna överta en del arbetsuppgifter för att avlasta läkarna.

− Vi såg att det tyvärr inte hände så mycket, så vi bestämde oss för att ta saken i egna händer, berättade Eva Nilsson som är enhetschef för klinisk patologi och cancerdiagnostik.

2019 hölls den första skräddarsydda uppdragsutbildningen för biomedicinska analytiker i histopatologi och utskärningsteknik på Karolinska institutet.

Histopatologi

Läran om sjukliga förändringar i vävnader. I dag används termen ofta som beteckning för mikroskopisk diagnostik av sjukdomar efter obduktion eller biopsi från levande människor. Histopatologi spelar en avgörande roll vid diagnostisering av sjukdomar, i synnerhet cancer.

− Nu är vi inne på den tredje utbildningsomgången. Våra medarbetare får gå den på betald arbetstid och den ger högskolepoäng. De läser först en teoretisk del i histopatologi på heltid i tre veckor och sedan har de praktiska moment som pågår under ett halvår innan de examineras, berättade Eva Nilsson.

Nya karriärvägar

Ida Robertsson är en av dem som gått kursen och fått nya kunskaper och förändrade arbetsuppgifter.

− På vår arbetsplats har vi ganska många erfarna biomedicinska analytiker som sedan länge visat intresse för att lära sig mer.

Men för att de biomedicinska analytikerna skulle kunna överta utskärning från patologerna behövde de i sin tur lämna ifrån sig vissa arbetsuppgifter till laboratoriebiträden och laboratorietekniker. Det har lett till flera förändringar av det dagliga arbetet.

För de biomedicinska analytikerna har kursen blivit en tydlig karriärväg. Ökad kompetens har också medfört större ansvar, högre lön och förhoppningsvis gjort arbetsplatsen attraktivare.

Biomedicinska analytikern Miguel Barroso har valt en helt annan karriärväg. Han arbetar inom klinisk farmakologi på Karolinska universitetssjukhuset och har blivit specialist på att programmera robotar.

− Vi fick vår första pipetteringsrobot 2010 och har i dag sex stycken. Jag fick upp ögonen för programmering när jag fick gå en kurs hos tillverkaren och tycker det är väldigt kul och spännande.

Att kunna programmera är en kompetens som kommer att behövas och efterfrågas. Kanske skulle det finnas som en valbar kurs i utbildningen, menade Miguel Barroso.

Reglering av specialisttjänster och karriärmöjligheter för biomedicinska analytiker är en het fråga, konstaterar IBL:s ordförande Maysae Quttineh.

− Vi har mycket viktigt framför oss. Vi har kunskapen och kompetensen och vi är redo, sade Maysae Quttinehs avslutande.

Vårdfokus nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för oss i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida