Digital eldsjäl driver diabetesvården framåt

Monika Lund var frustrerad över att inte hinna träffa patienterna med diabetes tillräckligt ofta. Numera blir var tredje månad på skärm. Men hon varvar helst med fysiska besök. Ljungby lasaretts digitala pionjär har nu även börjat forska.

Monika Lund välkomnar in Inger Sundh Roubert på sitt mottagningsrum för patienter med diabetes typ 1 på Ljungby lasaretts medicinmottagning. De två ses inte så ofta numera fysiskt och klappar om varandra. Det blir ofta skärmträff i stället för att följa upp glukoskurvor och finjustera dosering.

Diabetessjuksköterskan Monika Lund har de senaste åren lyckas införa digitala vårdmöten med många av sina patienter, varav de allra flesta har diabetes typ 1.

Haft diabetes typ 1 i 46 år

Inger Sundh Roubert är erfaren, hon har haft sjukdomen och kan diabetessjukdomen väl efter 46 år med typ 1. Men den spelar henne fortfarande spratt och blodsockervärdena kan svaja rejält. Sedan nästan tio år tillbaka har hon en modern insulinpump vilket underlättar.

– Jag är ingen it-nörd, jag är hantverkare, möbeltapetserare. Men den nya tekniken underlättar så mycket för mig. Det senaste, att vi träffas digitalt, spar tid både för mig och Monika, säger Inger Sundh Roubert.

Hon drar upp den orange tröjärmen och visar sin sensor, eller knapp som den också kallas. Den har en liten plastnål in i fettvävnaden som läser av glukosvärdet. Det sänds sedan hela tiden till både pumpen och till den smarta telefonen och klockan.

Hon trollar fram den moderna insulinpumpen ur bh:n och skrattar. Från den går en tunn infusionsslang ner till magen där insulinet sprutas in sakta subkutant.

–  I början när jag fick diabetes så kunde man bara mäta sockervärdet i urinet hemma. I flera decennier stack jag mig i fingrarna många gånger varje dygn. Det är så skönt att slippa numera, säger Inger Sundh Roubert.

Komplikationer i nerver och ögon

Hon är mån att ta hand om sig för att undvika de kända diabeteskomplikationerna i blodkärl, nerver och ögon, som riskerar komma med åren.

Monika Lund visar de allra senaste sändarna och pumparna.

– Den här sensorn behöver inte ens ha en nål in i vävnaden för att ta reda på glukosvärdet. Utvecklingen har förenklat fantastiskt för patienterna. Här har vi en insulinpenna som kan ge dosförslag tillsammans med en app, säger hon.

Det ser olika ut i olika regioner vilken form av hjälpmedel olika personer med diabetes får finansierat. Generellt är barn prioriterade för de modernaste mätarna och pumparna. Här i Kronoberg är det också nästan uteslutande patienter med typ 1 diabetes, med några undantag för svårare fall av typ 2 diabetes.

Vill ge personcentrerad vård

Monika Lund sökte sig till mottagningen för fyra år sedan mest för att få arbeta dagtid när hon blivit tvåbarnsmamma. Föga anade hon att just hon skulle bli mottagningens digitala eldsjäl inom en snar framtid. Både pandemin just då och sjuksköterskebrist gjorde att hon letade efter effektivare och säkrare sätt att följa upp patienterna.

– Det visade sig att journalsystemet redan hade videomöjligheten. Det var bara att sätta i gång. En hel del patienter har smarta telefoner eller datorer och tyckte det var lätt. Andra har jag lärt upp allteftersom. Men det är inget krav utan för vissa passar fysiska besök bäst. Jag utgår ifrån patientens behov så att det blir personcentrerad vård, säger Monika Lund.

Hon arbetar med två skärmar. På den ena träffar hon patienten och på den andra ser hon journalen och kurvorna.

– Vi möts lika bra som att vi satt bredvid varandra. Det blir ofta jättetrevligt och  och jag kan vara stöttande. Diabetes är en mångfacetterad kronisk sjukdom. Vi pratar om allt från att ha en banan med sig på träningen till diabetesoro. Ångest driver upp blodglukosvärdena, så det är viktigt att försöka lugna.

Monika Lund ser själv bara fördelar. De fysiska besöken tar en timme och de digitala en halvtimme. Den insparade tiden gör att hon kan vara mer tillgänglig för fler besök och i telefonrådgivningen.

– Det är flexibelt för patienterna. De slipper ta ut semesterdagar och sparar in bensinkostnad. I stället kan de ofta gå undan en halvtimme på jobbet. Några har åkt på semester i Italien och Grekland men behållit sin inbokade tid hos mig.

Men hon sätter gränsen vid patienter som drabbats av diabeteskomplikationer på fötterna. Dessa vill hon undersöka vid varje besök för att tidigt upptäcka sår, som kan bli svårläkta.

Monika Lund ville följa den digitala satsningen med forskning från start. Hon fick hjälp från regionens forsknings- och utvecklingsenhet och hittade snabbt handledare. Inte nog med det, samtidigt har hon till sommaren genomfört utbildningen till specialistsjuksköterska i diabetesvård. Så i vår slår hon två flugor i en smäll och skriver magisteruppsats om delar av datan från sitt pilotforskningsprojekt.

– Jag bara hoppade rakt ut när jag började forska. Nu ser jag fram emot att starta en större, randomiserad studie.