Forskning: Tungt och ensamt för sjuksköterskor på äldreboende under pandemin
Sjuksköterskor kämpade hårt under pandemin för att prioritera en god vård inom den kommunala äldreomsorgen. Med ökade behov och brist på resurser blev det svårt att räcka till och många gånger lämnades de ensamma med svåra beslut.
Genom att intervjua 21 sjuksköterskor som arbetar på äldreboenden har forskare vid Linköpings universitet undersökt prioriteringar under covid-19-pandemin. I intervjumaterialet har forskarna identifierat det övergripande temat ”det är bara att göra”.
Sjuksköterskorna slogs på alla fronter för att hantera situationen.
− Sjuksköterskorna beskriver att det många gånger bara var att jobba på eftersom vårdbehoven trängde på överallt. Resursfördelning utifrån de etiska principerna för prioriteringar syftar till att ge vård på lika villkor och den med störst behov ska ges företräde. Men det var inte lätt att åstadkomma det under pandemin, säger My Eklund Saksberg, sjuksköterska och doktorand vid Prioriteringscentrum.
Sju kategorier av arbete prioriterades av sjuksköterskorna
I studien fann forskarna sju kategorier av prioriterat arbete. Det som prioriterades främst var att ”sträva efter överlevnad och omsorg om en värdig död”.
Prioriterat arbete för sjuksköterskor i äldreomsorgen under pandemin
- Sträva efter överlevnad och omsorg om en värdig död.
- Varsamt bemöta närståendes förväntningar.
- Ta ledarskapet och göra vad som krävs.
- Rangordna vårdbehovet.
- Svara upp mot olika aktörers inspel.
- Bekämpa smittspridning på okonventionellt sätt.
- Följa de personcentrerade omvårdnadsidealen.
Dödsfallen blev många fler och det palliativa arbetet prioriterades högt. Det handlade om medicinska interventioner för att lindra smärta och oro, men också att skapa värdighet och se till att det fanns mänsklig närvaro hos den som var döende också då närstående inte fick eller kunde vara där.
”Jag får göra det bästa möjliga, men ibland måste jag verkligen vända ut och in på mig själv för att se till att det blir bra”, berättar en av de intervjuade sjuksköterskorna i studien.
Sjuksköterskorna kände sig utlämnade – fattade ensamma beslut om prioriteringar
På grund av besöksförbudet blev kontakter med närstående via telefon ett annat viktigt område som prioriterades.
− Sjuksköterskor ville hålla närstående uppdaterade och ha dialog kring vårdens utformning. Det hände att närstående blev påstridiga på ett sätt som kom att påverka sjuksköterskornas prioriteringar, säger My Eklund Saksberg.
Samtidigt krävdes mycket kommunikation på distans med läkare och ledning som inte fanns på plats. Sjuksköterskorna kände sig utlämnade till att ensamma fatta svåra beslut om prioriteringar.
− De beskriver hur de kämpade på och gjorde så gott de kunde och hur de nödgades ta ansvar och prioritera bortom sitt omvårdnadsuppdrag, säger My Eklund Saksberg.
Svårt för sjuksköterskor att förhindra smitta när skyddsutrustning saknades
Att förhindra spridning av smittan bland de boende var ett annat prioriterat arbete för sjuksköterskorna. Men med brist på skyddsutrustning och osäker information om hur viruset spreds blev det svårt.
Att isolera boende med demenssjukdom var dessutom en stor utmaning: ”Vi hade en person som var svår att isolera, så i stället fick vi isolera de andra brukarna snabbt och skydda dem så gott vi kunde”.
Prioritering innebär att fatta beslut om resursfördelning och att därmed sätta något framför något annat. Endast administrativa sysslor och liknande nämndes som något de kunde prioritera bort i vissa situationer.
− Det vi har kunnat visa med den här studien är att sjuksköterskor hade erfarenhet av prioriteringar för äldre brukares hälsa och välbefinnande under pandemin, säger My Eklund Saksberg.
Sjuksköterskorna efterlyste bättre stöd från ledningen
Generellt finns det ett kunskapsgap när det gäller sjuksköterskors prioriteringar, enligt My Eklund Saksberg som efterlyser fler studier inte minst inom den kommunala vården och omsorgen.
Sjuksköterskorna som intervjuades i studien efterlyste även mer ledningsstöd för prioriteringar. Det är ett område som behöver utvecklas och förbättras inom den kommunala vården och omsorgen i tider när resurserna är mer stabila så att man står än mer robust inför nya kriser, anser My Eklund Saksberg.
− Det måste finnas ett levande samtal och lärande om etiken, resurserna och hur vi prioriterar. Om de etiska principerna för prioriteringar inte tillämpas riskerar vi att fördela resurser godtyckligt.
Så gjordes studien Nurses’ priority-setting for older nursing home residents during COVID-19
- 21 sjuksköterskor med olika ålder och erfarenhet från sex olika kommuner intervjuades i februari–maj 2021.
- Intervjuerna gjordes enligt metoden CIT (critical incident technique) som används för att man lättare ska minnas händelser.
- Ur berättelserna har forskarna identifierat sju olika kategorier, se faktarutan ovan.
- Studien Nurses' priority-setting for older nursing home residents during COVID-19 har publicerats i Nursing Ethics.