»Jag lärde känna min patient på ett nytt sätt«
Sjuksköterskan Annika Ajax har gått en utbildning tillsammans med en rösthörande patient och berättar om sina erfarenheter.
Både hon och hennes patient tycker att deras relation fördjupades efter den veckolånga utbildningen för behandling av rösthörare som Psykiatri Södra i Stockholm arrangerar.
– För patienten var det tufft att gå igenom upplevelser i barndomen och hur rösterna först uppstod. Men hon kände samtidigt en lättnad över att få höra att andra hade liknande upplevelser och hon lärde sig mycket av deras sätt att hantera sina röster, berättar Annika Ajax.
Hon är sjuksköterska på den socialpsykiatriska enheten i Årsta-Vantör som har integrerad öppen- och slutenvård, samtidigt som hon läser specialist-
utbildningen i psykiatri på halvfart.
Utbildningen för rösthörare gick hon tillsammans med sin patient, så som det är tänkt. Den går ut på att lära individen att hantera sina röster för att kunna leva med dem och både behandlare och rösthörare bjuds in som föreläsare.
Kursen utgår från boken Förstå och hantera röster av Marius Romme och Sandra Escher och det finns studiematerial med frågor till rösthöraren. De ligger till grund för en rapport som behandlaren skriver tillsammans med sin patient under utbildningen.
– Vi gick igenom vad hon tror att rösterna är för något, vad de säger, om de är förknippade med någon känsla, om de är positiva eller negativa, när de dyker upp och om hon känner igen dem från det verkliga livet, berättar Annika Ajax.
De kartlade också hur livssituationen såg ut när rösterna först uppträdde; om det var i samband med en skilsmässa, separation eller liknande. Barndomsupplevelser, tidigare behandlingar mot rösterna och patientens sociala nätverk beskrevs. Därefter såg de på hur rösterna påverkar livet just nu.
– Vi tittade på relationen till rösterna, om hon tycker att hon kan påverka dem. På utbildningen ges rösthöraren en känsla av att det är möjligt att ta kontroll över sina röster. Utgångspunkten är att patienten ännu inte har hittat sitt sätt att göra det.
En mängd strategier kan användas för att kontrollera röster, och varje rösthörare behöver hitta sin egen metod.
– En del kan avleda rösterna genom att lyssna på musik, göra avslappningsövningar, ringa eller besöka en vän. Andra lyckas göra avtal med rösterna och sätta gränser för dem. Men om rösthöraren går in i en dialog med rösterna förutsätter det stöd av vårdpersonal eller andra rösthörare, säger Annika Ajax.
Antipsykotisk medicin ingår också ofta som en del i en strategi för att ta kontroll över rösterna. Ibland kan rösthöraren ha självmedicinerat med alkohol eller andra droger och då är det nödvändigt att hitta ett annat sätt att hantera sina röster.
Avslutningsvis fick rösthörarna ta del av varandras upplevelser genom att rapporterna lästes upp, vilket var en stark upplevelse för många.
– Det gav dels en känsla av att inte vara ensam och dels kunskaper om hur rösterna kan hanteras. Många deltagare i kursen fortsatte att ha kontakter med varandra efteråt och föreningen Rösträtt bjöd in deltagarna till sina självhjälpsgrupper, säger Annika Ajax.
Under utbildningen tyckte hon att hon lärde känna sin patient på ett nytt sätt när de gick djupare in i rösterna och deras bakgrund.
– I det vanliga vårdarbetet är det mycket här och nu, tidigare hade jag inte frågat hur det var första gången hon hörde röster, vilket ofta är mycket känsloladdat.
Sedan har det varit fyra uppföljningsdagar då gruppen har träffats igen. Därefter har Annika Ajax och hennes patient fortsatt att ses en gång i veckan i stödjande samtal för att hitta sätt att hantera rösterna i vardagen, och båda är överens om att utbildningen gjorde att deras relation fördjupades.
Rösthöraren ges under utbildningen en möjlighet att själv ta ställning till
varifrån rösterna kommer. Han eller hon tillåts skapa sin egen mening kring sina röster, vilket Annika Ajax tycker är viktigt.
– Det är en fråga om respekt, psykiatrin har ofta inte tagit patienternas upplevelser kring röster på allvar. Jag har arbetat i psykiatrin sedan 1983 och på flera tidigare arbetsplatser har man inte sett någon mening med att prata om rösterna utan bara betraktat det som något som ska medicineras bort.
Föreställningen att en psykos kan förvärras av att tala om eller med rösterna tror hon inte på.
– Jag tror tvärtom, om du delar upplevelserna med någon blir det mer hanterbart. Och om det är så att rösterna är hotfulla eller uppmanar till våld är det viktigt att psykiatrin får veta det och kan göra något, medicinera eller hjälpa personen att hantera sina röster.
Antipsykotisk medicinering kan behövas eftersom plågsamma röster kan liknas vid en intensiv huvudvärk som medicin ibland kan lindra.
– Men bara mediciner räcker inte eftersom det ofta inte tar bort rösterna utan bara dämpar dem. En annan patient jag har börjar höra röster när det blir stressigt på jobbet eller i familjen, hennes röster kommer då oavsett medicinering, säger Annika Ajax.