MAT(O)LUST

Skivade limpsmörgåsar eller doftande nybakt, vad får dina smaklökar att sätta i gång? För de äldre på boenden finns oftast inget sådant val. Man får inrätta sig. Eller hitta ett boende med eldsjälar.

1 september 2009

Solen går upp över Köpenhamn. Mitt i stan, i Fredriksberg, börjar en gammal villa vakna till liv. En tegelvilla med spröjsade fönster, burspråk, tinnar och torn. En gräsmatta ut mot gatan och stelnade rosor i rabatten. Det doftar nybakat bröd från köket. Sakta börjar husets invånare röra på sig. Här bor 23 äldre kvinnor och män. En efter en kommer de ut i matsalen där kristallkronan lyser svagt. Servetterna ligger vikta på borden med lila dukar i plysch. Varje morgon serveras nybakat franskbröd på plejehjemmet Lotte.??

Samma sol går upp över Stockholm. På Lidingö vaknar ett sandfärgat fyravåningshus till en ny dag. En asfalterad gång utanför huset och på andra sidan gatan en stor parkeringsplats. Tre trappor upp bor 20 äldre kvinnor och män. De flesta av dem sitter tidigt i matsalen på avdelningen och äter frukost. Haklapparna är på och rummet är helt upplyst. Här doftar ingenting. Skogaholmslimpan ligger färdigskivad på avdelning 3 på Högsätra äldreboende.??

Christer Gadd sitter vid sin plats med rullstolen inkörd så långt det går under bordet. Han är en ungdom på stället, 77 år, men kan efter en hjärnoperation för några år sedan inte bo hemma. Christer gör en gest med tummen ned på frågan vad maten smakar här. Hans hustru Lisbeth håller med. ?

– Maten är helt ointressant. Fyrkantiga bitar kött eller fisk. Allt ser likadant ut.?

Varje dag hälsar Lisbeth på sin man. På morgonen har hon med sig juice för det får man inte här. När hon har hjälpt Christer vid lunchbordet klockan 12 – den här dagen makaronipudding med saft som dryck – åker hon hem och går ut med hunden. På eftermiddagen kommer hon tillbaka. Middagen serveras halv fem – för tidigt, tycker Christer. Är det måndag har Lisbeth med sig rester från helgen. Andra dagar värmer hon den mat som personalen har sparat till Christer och är den för tråkig åker hon och köper något annat. För alla dem som inte får så många besök gäller middag 16.30, sedan börjar väntan på sänggåendet.?

Vid bordet bredvid sitter Britt-Marie Sundvall som är 92 och har bott på Högsätra i fem år. Hon har lagat mycket mat i sitt liv och ser uppgiven ut över dagens lunchtallrik.?

– Man får ta det som det kommer, säger hon och petar med gaffeln.??

Maten till Högsätra kommer från Sodexo ab. Den lagas delvis från grunden, men mycket är halvfabrikat. Den körs ut i stora plåtlådor och hålls varm tills det är dags att servera. Allt som blir över slängs.?

På varje avdelning på Högsätra finns ett kostombud. Kostombudets roll är att se till att alla boende får i sig mat och dryck och att förmedla till Sodexo vad de boende önskar sig.?

– De äldre har bra idéer men sen händer inte så mycket, säger Kattis Mattisson, undersköterska och kostombud på avdelning 3. ?

Om de äldre inte äter får de en näringsdryck i stället.?

– Den förbaskade näringsdrycken, säger Elisabeth Hollmén, sjuksköterska på avdelning 3. ?

Klart att de inte äter ordentligt, tycker hon. ?

– Maten är hemsk. Ge gubbarna och gummorna öl till maten så får de i alla fall b-vitamin.?

Ett eget kök med en kock på avdelningen vore drömmen det tycker både Elisabeth och Kattis och får medhåll av Christer och hans fru. Men ingen av dem tror att det över huvud taget är möjligt. ??

Det som ter sig som en omöjlighet på Högsätra är verklighet på plejehjem­met Lotte i Köpenhamn. Alla där är eniga om att maten och upplevelsen av den är det absolut viktigaste för dem som bor där. Köket är husets hjärta. De boende kan när de vill gå in där och kanske få ett smakprov, en pratstund med kocken eller hjälpa till med att skala potatis.?

– Det är förbjudet men vi gör det ändå. Potatisen ska ju i alla fall kokas eller stekas. Så: pjatt pjatt, säger Thyra Frank, föreståndare på Lotte.?

I köket arbetar kökschefen Tommy Risom-Rømer och hans assistent Kurt Møller. De bestämmer matsedeln tillsammans med de boende. Fläskstek och frikadeller är populärt. Till lördag och söndag är det alltid dessert och under vardagarna kakor och choklad. Rött eller vitt vin eller öl till den som önskar det. Kurt ansvarar för alla inköp och för disken. Han gör också smørrebrøden till kvällen. ??

– Här äter alla upp. Jag tror att väldigt många ute på hem i dag dör av svält och törst. Det kan hända att mat utifrån är sundare men vad betyder det om ingen äter, säger Thyra.?

Tommy arbetar med dagens lunch. Han blandar malet fläsk- och kalvkött med fetaost och grönsaker och häller i formar. Ovanpå lägger han ett lager baconskivor, till detta potatis och ravigottesås. ?

In med formarna i ugnen och så tar han itu med selleribiffarna till Nis Sauer, den enda vegetarianen på Lotte.?

Nis har legat länge i dag. Han står i pyjamas i sitt rum med det stora fönstret ut mot trädgården. Nis är 95 år och bor på Lotte sedan några år. Skrivbordet mitt i rummet är fullt av ritningar. Han är möbelarkitekt och har en del projekt på gång. Sedan 40 år är han vegetarian och får varje dag sin egen tallrik av Tommy.?

Snart kommer han ut genom dörren klädd i byxor och mönsterstickad kofta. Han sätter sig vid ett av fönsterborden bredvid Ida Dupont, 92 år, som funderar på om hon tycker att det är öl eller rödvin som passar bäst till lunchen i dag. Rödvin föreslår Thyra.

– Det är dejlig mat här, säger Nis och Ida förtydligar att den är hundraprocentigt dejlig!??

Personalen som arbetar i sina privata kläder äter alltid tillsammans med de boende. Thyra själv sitter vid kortänden vid ett av borden. Det är både hennes matplats och kontor. Stora Kissy, en av de boendes katt, stryker omkring under borden. ?

Thyra tycker att allt för många sitter bakom sin dator och utreder i stället för att sätta i gång och förändra direkt. För henne är det självklart att de äldre ska få äta och dricka vad de vill. ?

– Och det kostar inte mer. Vi slänger aldrig någonting och sparar mycket pengar genom att aldrig använda sömnmedel, säger hon. ??

60 mil därifrån sitter Susanna Hauk, områdeschef för Högsätra äldreboende, på sitt kontor och ger sin syn på äldreomsorg. Hon är strängt upptagen, telefonen ringer, datorn är på. Det har varit möte hela morgonen och hon måste hinna till korvkiosken för att få i sig lunch innan eftermiddagen tar vid. ?

Även ledningen för Högsätra tycker att maten har en enorm betydelse. Men Susanna Hauk talar mer om nutrition än om mat. ?

– Nutrition är oerhört viktigt och även det omkring som dukning och servering. Men det får inte bli för mycket. Vi får inte glömma att det handlar om gamla människor, säger Susanna Hauk.??

Det mörknar utanför fönstren. Middagen är för länge sedan avslutad på Högsätraboendet. De flesta har dragit sig tillbaka till sina rum. En man sitter ensam i tv-rummet framför ett underhållningsprogram. ?

I matsalen på Lotte »spiser« Nis och Ida smørrebrød. Det doftar kaffe från köket och under bakdukarna ligger degen till morgondagens frukostbröd på jäsning.

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida