Obehandlade traumanslår dubbelt

Uppvaknande. Asylsökandes psykiska ohälsa har inte prioriterats, men nu inser de ansvariga allvaret.

7 oktober 2015

— Det är oetiskt att fråga människor om vilka trauman de upplevt, för att sedan inte kunna erbjuda någon hjälp. Vi förespråkar relativt enkla åtgärder som kan sättas in direkt. Men tyvärr händer alldeles för lite och för långsamt, säger Ing-Marie Wieselgren, psykiatrisamordnare på Sveriges kommuner och landsting. ??

Under de senaste åren har hon fått larmrapporter från flera landsting som säger sig sakna resurser för att fånga upp och ta hand om asylsökandes psykiska besvär. Ungefär en tredjedel av dem som kommer till Sverige lider av allvarliga trauman. ?

Samtidigt har statens och SKL:s mångmiljonsatsning på att förebygga psykisk ohälsa, som pågått sedan 2012, inte lett till någon förbättring för asylsökande. ?

— Där får vi vara självkritiska, men det ingick inte i uppdraget och vi trodde att exempelvis Socialstyrelsen och Migrationsverket drev dessa frågor. Under våren har vi insett att det här är en viktig sak, både ur mänsklig aspekt men också samhällsekonomiskt. Vi har på egen hand omprioriterat och lägger nu mer fokus på detta, säger Ing-Marie Wieselgren.??

Ett problem är att många migranter söker hjälp sent. Det kan bero på att psykisk sjukdom är stigmatiserat i hemlandet, eller att man inte vet vart man ska vända sig. Utan hjälp riskerar traumat att utvecklas till posttraumatiskt stressyndrom eller andra kroniska besvär som är svårbehandlade och blir till hinder i integrationen. ?

Problemen hamnar förr eller senare hos den specialiserade psykiatrin, som redan i dag är hårt ansträngd på många håll. ?

Men enligt Ing-Marie Wieselgren går det att ta emot fler asylsökande om bara vården, makthavarna och civilsamhälle lägger manken till och tänker smart.??

SKL:s förslag till insatser kan beskrivas som en tredelad pyramid, där det behövs ett lyft på alla nivåer. Det förebyggande arbetet är viktigast, basen består av hälsoundersökningarna.?

— Vi måste nå alla så snart som möjligt. En variant är fler uppsökande vårdteam som besöker asylboenden, säger Ing-Marie Wieselgren.?

Ett problem med hälsoundersökningarna är att de främst fokuserar på de asylsökandes kroppsliga hälsa. Det kan bero på att personalen ofta saknar specialistkunskaper om flyktingtrauma eller transkulturell psykiatri. Här behövs en kraftfull fortbildningsinsats, enligt Ing-Marie Wieselgren.??

Det andra steget i pyramiden är så kallade hälsoskolor, som i dagsläget bara finns på ett fåtal orter. Det är en flera veckor lång kurs där deltagarna får bred kunskap om vård och hälsa. Den tredje och översta delen i SKL:s pyramid består av specialiserade traumateam, som ska finnas över hela landet.

?Socialdepartementet är intresserat av förslagen, men kan i dagsläget inte ge besked om det blir någon satsning.

Mer om ämnet

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida