Tur och retur för hemsjukvården

SUNDSVALL. Maktlös. En knäckande period. Pia Magnusson är inte munter. Hon är distriktssköterska och jobbar inom kommunens hemsjukvård — fram till den 1 februari. Då går hon över till landstinget.

Pia Magnusson är en av 35 distriktssköterskor som har sagts upp av Sundsvalls kommun. Skälet som anges är arbetsbrist. Men egentligen råder det ingen arbetsbrist: de gamla och sjuka som i dag får hemsjukvård av Pia och hennes kolleger kommer att behöva den också efter månadsskiftet.?

Nej, det verkliga skälet är att Sundsvalls kommun och landstinget i Västernorrland inte har kommit överens om villkoren för en fortsatt kommunal entreprenad. Avtalet är uppsagt och landstinget tar tillbaka ansvaret för hemsjukvården. Eftersom landstinget vägrar att se det som en verksamhets­övergång blir de 35 distriktssköterskor­na i kommunen uppsagda.?

För 13 år sedan kom landsting och kommun överens om att kommunen skulle sköta hemsjukvården åt landstinget.?

Pia Magnusson beskriver ett tufft jobb för att bygga upp dagens väl fungerande verksamhet.?

–?Vi var för få från början. Det var fruktansvärt tungt. Flera av oss var på väg in i väggen. Det var först när vi blev lite mer personal som det började fungera bättre.?

Så beskriver hon hur samarbetet med undersköterskorna har blivit bättre och bättre. Att mycket av framgångarna beror just på att man har arbetat tillsammans.?

–?Att arbeta nära varandra ger så mycket mer än om man har hur bra rutiner som helst för samarbetet. Ett ord i förbifarten från en undersköterska kan ge information som vi aldrig kan få om vi inte arbetar så nära varandra som vi gör i dag, säger Pia Magnusson.?

De tre första åren var en försöksverksamhet. En Spri-utvärdering bekräftade att det mesta blev bättre, framför allt för patienterna, men också för personalen. Verksamheten permanentades.??

Men nu är det alltså slut. Skälet är ekonomin. När avtalet skulle förnyas förra våren kunde kommun och landsting inte komma överens om prislappen. Sundsvalls kommun ville ha 16 miljoner kronor, landstinget var bara berett att betala 11 miljoner. Det ledde till att avtalet sades upp.?

Det som verkar vara mest frustrerande för Pia Magnusson är att personalen aldrig har fått ett ord med i laget.?

–?Det är cheferna som har bestämt. Och de har inte tittat på hur verksamheten fungerar, och inte patientsäkerheten heller. Det är bara ekonomin som har styrt, säger Pia Magnusson.?

Inte heller personalen har man tagit till vara.?

–?Det har i princip varit »skriv ett cv, sök ett annat jobb, lycka till«. Skillnaden mot när vi gick över åt andra hållet är slående. Då fick vi lämna intresse­anmälningar om vi ville följa med och vi fick högre löner.?

Nu har Pia Magnusson klart med ett nytt jobb hos landstinget. Lönen minskar med 3?500 kronor i månaden och en annan distriktssköterska får hennes jobb. Själv knuffar hon undan någon annan, som hamnar i en allmän viss­tidsanställning. Katten på råttan?…??

Conny Karlsson är distriktssköterska, ombudsman på Vårdförbundet i Västernorrland och tidigare ordförande i avdelningen. Han är förstås kritisk mot den sänkning av vårdkvaliteten som landstingets återtagande av hemsjukvården innebär – »samma vård ska utföras av 16-17 distriktssköterskor mot dagens 35, och i en krångligare organisation, det går bara inte ihop« – men också mot hur själva övergången sker.?

–?Vi hävdar att det handlar om en verksamhetsövergång. Så var det när kommunen tog över 1997 och så måste det vara också nu, säger han.

Vårdförbundet har begärt skadestånd av Sundsvalls kommun. De lokala förhandlingarna avslutades i oenighet i augusti. Men först nära tre månader senare justerades protokollet; juristerna hos båda parter har ägnat stor omsorg åt att putsa på formuleringarna. Nu går frågan vidare till centrala förhandlingar.

Bertil Hedman är distriktssköterska i Matfors norr om stadskärnan. Eftersom han jobbar natt fortsätter landstinget att köpa hans tjänster av kommunen. Men samarbetet med dem som arbetar dag – som alltså blir kolleger i landstinget i stället för arbetskamrater i kommunen – kommer att försvåras. Det är Bertil Hedman övertygad om. Och patientsäkerheten äventyras.?

–?I den värsta av världar kommer det för många av patienterna att innebära att de hamnar på sjukhusets akutmottagning i stället för att få den vård de behöver i hemmet, säger han.?

Han pekar ut flera områden där den nya, delade organisationen innebär ökade svårigheter. Dit hör att landstingets och kommunens distriktssköterskor inte kan läsa varandras journaler och mindre samarbete med undersköterskorna i hemtjänsten.?

Vårdplaneringen för dem som ska skrivas ut från sjukhuset försvåras.?

–?Jag känner folk på lasarett som beskriver hur krångligt det är med vårdplaneringen i de andra kommunerna i länet (där landstinget har hand om hemsjukvården). Men med Sundsvall går det lätt, säger han.?

Bertil Hedman var, liksom Pia Magnusson, med 1997 när den landstingsdrivna hemsjukvården gick över till kommunen. Allt var väl inte smärtfritt, men stämningen var en helt annan.?

–?Det var som en passion! Visst fanns det problem, men de var till för att lösas. Och vi löste dem. Men hur man ska klara av att ge samma vårdkvalitet med färre distriktssköterskor, det begriper jag bara inte.

LÄS MER:
Sprirapport 484 (1999):
Distriktssköterskor leder hemvården – erfarenheter från Sundsvall.

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida