Högre smittorisk när personal arbetar ihop

Vårdpersonal bedömde själva att de följde hygienrutinerna. Men som observatör såg Lisa Arvidsson något annat. De svarade i telefon med använda handskar, lade en blöja på nattduksbordet och använde förkläde för lite.

Lisa Arvidsson var som en fluga på väggen på sjukhussalarna på flera kirurg- och ortopedavdelningar. Hon stod i bakgrunden iklädd vårdkläder för att smälta in och observerade i vilken utsträckning 79 sjuksköterskor och undersköterskor följde hygienrutinerna.

Efter arbetsmomenten fick de iakttagna svara på frågor hur de själva tyckte att de följt reglerna.

– De skattade sin förmåga högt. Men de observerade beteendena visade något annat. Man var ofta omedveten om risker man bidragit till, säger Lisa Arvidsson, om resultaten i sin doktorsavhandling vid Högskolan i Gävle.

Oplanerade inslag i arbetet spelar stor roll

Störst betydelse för att någon skulle bryta mot hygienreglerna var när arbetet inte gick som planerat, till exempel när vårdpersonalen blev avbrutna.

– För sjuksköterskorna är telefonen den största boven. Den ringer hela tiden och ofta vid olämpliga situationer. I värsta fall lyfter man fram telefonen med använda handskar och stoppar efter samtalet ner den i fickan.

Ett annat exempel kunde vara att sjuksköterskan skulle koppla på ett dropp hos en patient på en fyrsal och grannen samtidigt ropade efter vatten, eller att en kollega kommer in för att fråga något.

– De flesta hade inte märkt några smittorisker. Jag nämnde lite försiktigt saker som hänt, som att de satt en urinkateter trots att de tappat ner den i sängen först. Eller att en använd blöja rullades ihop och lades på sängbordet och inte direkt kastades direkt i papperskorgen.

Skyddskläder i för liten och för stor utsträckning

Den vanligaste risken var utebliven handdesinfektion och därefter kontaminerat material, som att ta blodprov, lägga rören på stickvagnen och rulla vidare till nästa patient utan att sprita av vagnen.

Förkläden användes för lite och handskar onödigt mycket. Handskarna behölls ibland på för länge, som att efter en tömning av en urinpåse sedan räcka fram ett vattenglas eller justera sänglampan.

Något som förvånade Lisa Arvidsson var att smittorisken ökade när personalen arbetade tillsammans.

– Det var ett oväntat och nytt resultat, som inte uppmärksammats tidigare. Det finns orsaker bakom att man arbetar tillsammans, som att ett vårdtungt moment ska göras. Då ökade nästan alla risker. Det gällde brist på handdesinfektion, förkläden eller var materialet lades.

Kultur och komplexitet

Hon förklarar att först verkar det motsägelsefullt – personalen borde hjälpa varandra att följa hygienrutinerna genom att påminna.

– Men den som byter blöja på patient kanske hellre skyndar sig när kollegan står och håller emot tyngden, i stället för att byta handskar.

Vid en analys märktes inga statistiska skillnader gällande bemanningsnivån. I stället framträdde vårdkultur och situationens komplexitet som mer betydelsefullt i tolkningen.

I fokusgrupper berättade vårdpersonalen mycket om stress och att försöka göra sitt bästa i en oförutsägbar miljö, där det ständigt händer saker.

– De sa att det då finns risk att glömma hygienregler, men också att man medvetet skarvar för att hinna. De pratade mycket om det psykosociala patientsäkerhetsklimatet på avdelningen och att det är lätt att man gör som andra.

Tror på mer utbildning

I en randomiserad stor enkätstudie undersöktes samband mellan stress, strukturella förutsättningar, engagemang och tilltro till förmåga att följa hygienrutiner och resultaten visade att det fanns ett visst samband.

Cheferna på avdelningarna berättade i intervjuer att de var medvetna om oförutsägbarheten och det höga tempot. Samtidigt sa de att det är personalens arbetsuppgift att följa rutiner ändå. De beskrev strategier för att förbättra, som att justera bemanning, införa telefontider och sätta upp fler handsprithållare.

Lisa Arvidsson vill se fördjupande kurser.

– I de ofta obligatoriska, digitala hygienutbildningarna är det möjligt att klicka tills man får rätt svar. Jag tror det behövs praktisk undervisning, gärna med scenarioträning och genomgång, som vid hlr.