Lag kan ge patienterna?mer delaktighet
Inom kort väntas ett lagförslag för att göra det lättare att vara delaktig och bestämma över den egna vården. Men ännu är det lång väg kvar att gå. Susanne Eiswohld vet hur det känns att vara helt maktlös.
När Susanne Eiswohld fick cancer fick hon inte bara slåss mot sjukdomen. Slarv gjorde att hennes prover förstördes, men alla svor sig fria. Hon efterlyser en hjälpande hand när något går snett.?
Allt började med en vanlig mammografi. Det ena bröstet såg inte ut som det skulle och Susanne Eiswohld, som jobbar som biomedicinsk analytiker, kallades till återbesök och fler undersökningar. Sedan följde en tid av väntan, av kast mellan hopp och förtvivlan men beskedet som skulle förändra allt drog ut på tiden. Proverna låg i läkarens postfack och själv var hon på semester. Till slut blev de förstörda. När det upptäcktes fick provtagningarna göras om och behandlingen mot bröstcancer fördröjdes.?
– Ovissheten och väntan var nog värst för min familj, säger Susanne Eiswohld.
Samtidigt som hon gick på cellgiftsbehandling fick hon ta nästa fight mot vården för att reda ut vad som hade hänt. Trots timmar i telefon och olika blanketter rann allt ut i sanden och både Hälso– och sjukvårdens ansvarsnämnd, och Patientförsäkringen gav henne nobben. Alla var överens om att det hade blivit fel, men det var »ingens« fel.?
– Jag kände mig helt värdelös. Men också förbannad över att jag inte fick någon hjälp utan tvingades göra allting själv, säger hon.?
Susanne Eiswohld blev inte ens erbjuden en kurator. ??
Man ska inte behöva vara frisk för att orka vara sjuk, därför vill hon införa ett skyddsnät för patienter som drabbas av misstag i vården. En lots, kanske en sjuksköterska, som har ansvaret för att följa upp vad som har gått snett, prata med patienten, se till att alla avvikelserapporter är skrivna, och sköta kontakterna med inblandade instanser.?
Nu verkar det åtminstone som att Susanne Eiswohld har vunnit sin viktigaste kamp – den mot cancern. Cellgiftsbehandlingarna är avslutade och snart hoppas hon kunna börja jobba igen.?
– Det handlar inte om att peka ut någon enskild, utan att se till att samma misstag aldrig händer igen, säger hon.