Resistenta bakterier spridda till polartrakterna
Biomedicinska analytikern Jorge Hernandez doktorsavhandling visar att bakterierna även finns hos fåglar och vattendrag i orörda miljöer.
Forskningen visar att ESBL-bärande tarmbakterier, som orsakar infektioner hos människor, förekommer hos fåglar vid både Arktis och Antarktis. Det är första gången man hittat ESBL i Antarktis, som tidigare var den enda kontinenten utan ESBL.
Förekomsten av antibiotikaresistenta bakterier ökar och Jorge Hernandez avhandling är oroande. Det visade sig att både fåglars avföring i Arktis och havsvattnet i Antarktis innehöll resistenta bakterier.
Odlade proverna i Sverige
Jorge Hernandez tillhör en grupp där flera forskare också är ornitologer och därmed mycket fågelintresserade. Själv beskriver han sig som mikrobiolog och sökte efter tarmbakterierna E. coli, klebsiella och enterokocker.
– När de andra också intresserade sig för fåglarna, tog jag fecesprover, det krävs rätt handlag. Sedan fraktades proverna nedfrysta till laboratorium i Sverige där vi odlade dem. Sedan gjorde vi en resistensbestämning och letade specifikt efter antibiotikaresistenta gener i bakterierna, säger han.
Gruppen reste till de båda polerna under somrarna då fågellivet är rikligt. ESBL-bärande bakterier konstaterades i fåglarnas avföring. Bakterierna är resistenta mot all antibiotika, som cefalosporiner, penicilliner och även Vancomycin.
– Det kan vara så att flyttfåglar har en roll i att sprida bakterier över långa avstånd. De pickar i sig dem när de letar födar och bajsar sedan ut dem överallt. Så spridningen studsar tillbaka till människan. Människan är orsak till att resistensen utvecklats på grund av den massiva antibiotikaanvändningen. När fåglarna fått i sig bakterien är det möjligt att en kontamination kommer tillbaka till människan.
Vattnet vid forskningsstationerna
Jorge Hernandez fann också resistenta tarmbakterier i havsvattnet vid tre undersökta forskningsstationer.
– Där kommer bakterierna direkt från människan, i vatten som leds ut i havet.
Jorge Hernandez, som disputerade nyligen i Kalmar, arbetar sedan länge som biomedicinsk analytiker på Länssjukhuset och är van att hantera prover med resistenta bakterier från sjukhus och vårdcentraler.
– Det är ett aktuellt och oroande område, som jag tyckte var lämpligt att ägna mina doktorandstudier åt. Det är inte så lätt för biomedicinska analytiker att doktorera. Nu när jag är disputerad får jag bättre förutsättningar att fortsätta forska, säger han.