Därför kommer inte kvinnorna på mammografi och cellprov
Okunskap, obehag och missförstånd. Det finns många skäl till att kvinnor inte hörsammar kallelser till screening.
De ”odödliga”, de stressade och de som inte förstår syftet är de tre vanligaste grupperna som inte kommer när de kallas till screening av bröstcancer och livmoderhalscancer. I en ny studie har 90 kvinnor djupintervjuats, som antingen är unga, medelålders eller kommer från socioekonomiskt utsatta områden, eftersom deras deltagande behöver bli större. Även sjuksköterskor, barnmorskor och läkare intervjuades i studien och resultatet visar att det finns mycket som kan göras.
”Känner väl om man är sjuk”
I gruppen 20–30 år finns en tro att unga inte får cancer och man tänker på sig själv som odödlig och ”är man sjuk så känns väl det.”
De medelålders, 40–50 år, tampas med ett hektiskt livspussel och prioriterar lätt ner sig själva. Familjen, barnen och jobbet går före den egna hälsan. ”Jag har inte tid, jag tar det senare.”
Bland utlandsfödda kan det finnas språksvårigheter som gör det svårt att ta till sig informationen i kallelsen, samt en ovana vid hälsokontroller om man kommer från ett land där förebyggande vård är ovanligt, eller inte finns alls.
Ovanpå det kommer känslomässiga hinder som att det kan vara obehagligt att komma på undersökningen. Vissa låter bli eftersom de helt enkelt inte vill veta.
Ordval kan oroa
För att öka deltagandet är en viktig faktor hur vårdpersonalen kommunicerar. ”Ordval som är självklara inom sjukvården kan bli en källa till förvirring och oro när man inte förstår innebörden”, står det i studien. Till exempel är det inte självklart vad en ”förändring” är, är det bra eller dåligt?
Själva kallelsen spelar också roll. Om det står ”regionalt cancercentrum” kan det väcka obehag. Ordet cancer är så laddat.
Om det är krångligt att boka om till en tid som passar, till exempel om det krävs att man skaffar en e–legitimation och loggar in via internet, blir det också en tröskel. Särskilt för dem som inte behärskar svenska språket.
Kallelserna görs om
Djupintervjuerna med de grupper som har ett lågt deltagande är en del i en förstudie som arbetsgivarorganisationen Sveriges kommuner och landsting, SKL, och Vårdguiden 1177 gör för att hitta sätt att locka fler att komma. Ett nytt informationsmaterial och en ny utformning av kallelserna är på gång. Det nya informationspaketet planeras vara klart under våren. Bland annat ska informationen kring kontrollernas nyanseras, till exempel att det kan finns en viss risk för falskt positiva svar.