Sjuksköterskorna på Ivo jagar kriminella: ”Vem som helst kan starta ett sjukhus”

Lämplighetsprövning för nya aktörer är något sjuksköterskorna Göran Olsson och Anna Karin Nyqvist på Ivo sett behov av länge. ”Kriminella dränerar helt cyniskt samhället på pengar”, säger de.

Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, är en av de myndigheter som de senaste åren fått nya uppdrag av regeringen när det gäller att bekämpa välfärdsbrott. Framför allt handlar det om ökad tillsyn och mer samarbete med andra samhällsinstitutioner.

Förra året stängde Ivo 58 verksamheter, varav 47 inom omsorgen och 11 inom hälso- och sjukvården. 130 personer polis- eller åtalsanmäldes.

– Jag tror inte att allmänheten förstår hur omfattande välfärdskriminaliteten är. Det rör sig om många miljarder varje år – tänk vad mycket man kunde gjort för de pengarna, säger Anna Karin Nyqvist.

Hon är enhetschef på Ivo och en av alla sjuksköterskor som jobbar med tillsynsverksamhet tillsammans med bland annat tandläkare, farmaceuter, socionomer, jurister och ekonomer.

– Just i arbetet mot välfärdsbrott behövs många olika kompetenser, gärna personer som har utrett sådana brott inom andra myndigheter. Mycket handlar om att granska bolagens ekonomi. Men oavsett syftet med en tillsyn så är det alltid bra att ha god kännedom om verksamheten för att veta vilka frågor man ska ställa.

Lyssna på Vårdfokuspodden om välfärdsbrottens följder i vården:

Utredning ska undersöka frågan om tillstånd för vård

Anna Karin Nyqvist tror att många av de professionsföreträdare som arbetar på Ivo brinner för att välfärden ska fungera på ett bra sätt.

– Personligen tycker jag att det är otroligt tråkigt att vi har aktörer som utnyttjar vårt välfärdssystem. Det är ju fantastiskt att vi alla har rätt till rimlig hälso- och sjukvård, försörjningsstöd och plats på äldreboende när vi behöver det. Och så finns det kriminella som helt cyniskt dränerar samhället på skattepengar som ska gå till detta.

Ivo föreslog för flera år sedan att hälso- och sjukvården borde bli tillståndspliktig, precis som verksamheter som lyder under socialtjänstlagen. Från 1 januari 2026 gäller det även privat tandvård. I april i år tillsattes en utredning som ska undersöka frågan.

– I dag kan vem som helst starta ett sjukhus i Sverige. Det görs inga kontroller om man har rätt kompetens, lokaler eller resurser.

– Det är svårt att säga varför det är så, men personligen tror jag inte att man haft en tanke på att det här skulle kunna bli ett problem eftersom hälso- och sjukvård tidigare utförts av landstingen och regionerna. Men kriminella går dit pengarna finns, säger Göran Olsson som också är sjuksköterska och enhetschef på Ivo.

Tungt ansvar i upphandlingen

Som det är nu ligger ett stort ansvar på upphandlande regioner och kommuner att göra gedigna bakgrundskontroller av nya aktörer.

– Vår erfarenhet är att de som begår välfärdsbrott är pålästa och har god kunskap om lagstiftningen och var glappen mellan olika myndigheter finns, säger Anna Karin Nyqvist.

Om tillståndsplikt infördes skulle det sannolikt innebära att ägare och ledning tvingas genomgå en lämplighetsprövning innan de får starta en vårdverksamhet, så som nu sker inom andra områden.

– När vi granskar exempelvis en vårdcentral har vi i dagsläget enbart möjlighet att göra det utifrån kvalitet. Vi kan stänga en verksamhet om det är fara för patienters liv och hälsa, inte för att det förekommer en kriminell aktör, säger Anna Karin Nyqvist.

Dålig hygien, felaktig läkemedelshantering och undermålig kompetens är några exempel på sådant som kan orsaka fara för liv och hälsa.

– Vi har sett hur man opererar med instrument som inte är sterila. Att andra än narkosläkare sövt patienter, med följden att de avlidit. Eller att sjuksköterskor ger läkemedel utan att det finns en ordination från läkare, säger Göran Olsson.

”Man kanske inte vågar berätta om missförhållanden”

I tillsynen har Ivo även upptäckt vårdgivare som utför hälso- och sjukvård utan legitimerad personal eller inte följer beslut om yrkesförbud och återkallelse av legitimation.

Varje år får myndigheten in 30 000–40 000 tips om oegentligheter från allmänheten. Vid en tillsyn kontrolleras bland annat lokaler och rutiner. Intervjuer görs med anställda, ansvariga och i vissa fall vårdtagare.

– Är det en liten verksamhet som drivs av en oseriös aktör så kanske man inte alltid vågar berätta om missförhållanden. Det har hänt att medarbetare hört av sig i efterhand med information de inte velat delge oss när vi varit på plats.

– Är man anställd på en liten arbetsplats kanske man är beroende av chefen på ett annat sätt än inom den reguljära vården, och det är lättare för ledningen att räkna ut vem som berättat vad, säger Göran Olsson.

En sjuksköterska som tar anställning hos en privat vårdgivare och vill veta om den är seriös bör i första hand kolla om den finns med i vårdgivarregistret, som innehåller verksamheter som omfattas av Ivos tillsyn enligt patientsäkerhetslagen.

Man ska också vara uppmärksam på att rutiner och regelverk följs.

– Det finns till exempel sjuksköterskor som har anställning på sjukhus men jobbar extra inom estetiska verksamheter. Då kan de ibland bli ”affischnamn” som bevisar att det finns en sjuksköterska i lokalerna, men sedan är det en olegitimerad ägare som utför själva behandlingen.

– Går det fel skyller de på sjuksköterskan som kanske inte ens var där vid tillfället, säger Göran Olsson.