Brott mot efterforskningsförbudet går inte att styrka
Justitiekanslern lägger ner förundersökningen om en chefs agerande i hemsjukvården i Nyköping.
Förundersökningen inleddes efter en anonym anmälan om att chefen försökte ta reda på vem som hade lämnat uppgifter till en journalist. Det var efter att Vårdfokus i december 2012 skrev om en anmälan om missförhållanden som hade kommit in till Socialstyrelsen, också den anonym.
Omöjligt klarlägga
Enligt anmälan till Socialstyrelsen förvarades influensavaccin och urinprov i personalens kylskåp, arbetsbelastningen var hög, underbemanningen konstant och personal under inskolning fick arbeta ensamma jourtid.
JK, justitiekanslern, gav en kammaråklagare i uppdrag att utreda eftersom det ”På grund av de uppgifter som lämnats i anmälan finns det anledning att anta att ett brott mot efterforskningsförbudet har begåtts”.
I dag skriver JK att det inte har gått att reda ut exakt vad som skett eller hur den anmälda chefen har uttalat sig.
Samtidigt anser JK det finns skäl att påminna om hur viktigt det är att företrädare för myndigheter och allmänna organ tänker på meddelarfrihetens stora betydelse som ett värn för yttrande- och informationsfriheten i vårt samhälle.
Grundlagsfästa meddelarfrihet
Även om syftet med en åtgärd inte är att forska efter vem som har lämnat uppgifter måste en chef alltid tänka på att åtgärden kan uppfattas som ett uttryck för chefens missnöje över att anställda uttalar sig om myndigheten offentligt.
Särskilt då en myndighet kritiseras får inte chefens agerande ge intryck av att han eller hon är negativ till att personalen utnyttjar sin grundlagsfästa meddelarfrihet.
JK skriver att ”för de anställda kan chefens kritik av kritikern få till följd att de i fortsättningen avstår från att vända sig till medierna av rädsla för att dra på sig ledningens missnöje.”