Sjukvården gör skillnad på vem du är erkänner migrationsministern
Alla ska ges en god vård på lika villkor, men där är vi inte i dag, säger Morgan Johansson (S) i sista delen av vår granskning om asylvården.
Vårdfokus artikelserie har pekat ut flera brister. Knappt varannan asylsökande kommer på de gratis hälsoundersökningar som landstingen enligt lag måste erbjuda, och som är viktiga för integrationen. På många håll är vårdens resurser begränsade, personalen saknar specialistkunskaper om flyktingtrauma och transkulturell psykiatri.
Ser en ojämlik vård
Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson vacklar i frågan. Enligt honom är svensk sjukvård inte jämlik, men han anser att asylsökande får den vård de har rätt till.
– Svensk vård är bra men gör fortfarande skillnad på vem du är, var du bor och var du kommer ifrån. Det vill vi förändra med vår politik. Målet är att alla ska erbjudas en god vård efter behov och på lika villkor, säger han till Vårdfokus.
Regeringen bidrar på flera sätt till en utveckling i den riktningen, menar Morgan Johansson och nämner patientcentrering och ökad tillgänglighet. Han nämner även satsningar inom områdena cancer, kroniska sjukdomar, psykisk ohälsa samt förlossningsvård och kvinnors hälsa.
Delvis tar han åt sig ära för andras arbete. Det var den alliansledda regeringen som beslutade om att lägga 870 miljoner kronor per år under perioden 2012–2016 för att bekämpa psykisk ohälsa. Dessutom är det en satsning som lett till få konkreta förbättringar när det gäller asylsökandes psykiska ohälsa.
Underfinansierad asylsjukvård
Ett av de största problemen med asylsjukvården är att den statliga ersättningen inte täcker de faktiska kostnaderna. Från det att nuvarande finansieringssystem trädde i kraft 1997 fram till 2013 har landstingen tvingats skjuta till nästan 1,3 miljarder kronor.
Sveriges kommuner och landsting, SKL, har fått kalla handen vid varje försök till förhandling om ersättningen.
– Det stämmer att regeringen och SKL har haft kontakter om kostnaden för vården. Vi vill göra en översyn av mottagande och bosättning av nyanlända. I den ingår att se över statens styrmedel liksom ersättningssystemet till kommuner och landsting, säger Morgan Johansson utan att gå in på några detaljer.
I budgetpropositionen för 2016, som presenterades i veckan, fanns förslag på att höja kommunernas ersättning för mottagande av nyanlända med cirka 50 procent.
Bristande kommunikation
Vårdfokus granskning har även pekat på en bristande kommunikation mellan Migrationsverket och landstingen. Det händer att vårdcentraler via medier får kännedom om att ett asylboende ska öppna på orten inom kort, vilket försvårar planeringen av vårdinsatser.
En delförklaring är att Migrationsverket ofta upphandlar asylboenden, och får enligt lagen inte berätta om vilka orter som är aktuella innan allt är klart. När avtalen väl är påskrivna brukar öppnandet ske relativt omgående, eftersom Migrationsverket är i skriande behov av platser.
Ska underlätta planering
Trots det efterlyser många vårdgivare ett tätare samarbete, och det finns planer i den riktningen.
– Regeringen kommer att föreslå åtgärder för att skapa ett sammanhållet system för mottagande och bosättning av nyanlända. I det ingår åtgärder som ska bidra till att ge kommuner och landsting goda planeringsförutsättningar så att en långsiktighet i mottagandet kan främjas, säger Morgan Johansson.
Vårdfokus granskar asylvården
- Hälsoundersökningarna anses viktiga för att snabbt fånga upp ohälsa och kunna erbjuda rätt vård, men färre än hälften av de asylsökande kommer.
- Det finns tydliga brister i asylvården, inte minst när det gäller att ta hand om psykiska trauman.
- Det finns även brister i samordningen mellan landstingen och Migrationsverket.
- Landstingen anser att de får för lite ersättning från staten för asylsjukvård, cirka 95 miljoner kronor varje år.