”Målet är att boken ska betyda något för andra”
Tretton år efter att Christoffer Lönnquist bytte juridiskt kön har han kommit ut med en bok om sin historia. Från början tänkte han publicera den under pseudonym. ”Målet är att boken ska betyda något för andra och då måste jag våga använda mitt riktiga namn.”
Varför ville du skriva den här boken?
– Jag kände att det fanns en historia att berätta och hade själv behövt läsa en sådan här bok när jag gick igenom min könskorrigering. De första sidorna skrev jag redan på gymnasiet.
Du tänkte först ge ut den anonymt – varför?
– Jag var orolig för att framtida arbetsgivare skulle läsa den och vad de skulle tänka. Man får ju inte bara veta att jag har gjort en könskorrigering, utan också mycket om mitt privatliv.
Vad fick dig att ändra dig?
– Jag insåg att jag inte kan skriva en bok för att hjälpa andra och sedan inte stå för min historia, det blir ju dubbelmoral. Målet är att boken ska betyda något för andra och då måste jag våga använda mitt riktiga namn.
Det har gått 13 år sedan du bytte juridiskt kön. Hur mycket tänker du på det i dag?
– En del av mig tänker inte alls på det och till viss del har jag alltid varit Christoffer. Det hade varit så mycket skönare om jag sluppit gå igenom hela den här processen och fötts som kille på en gång.
Boken innehåller en hel del mörker – hur mår du nu?
– I dag har jag allt det som jag önskat mig. Barn, ett jobb som jag trivs otroligt bra med och boken så klart. Jag har också börjat skriva på en roman.
Transvården har fått kritik för att unga riskerar att göra ingrepp som de senare kan komma att ångra. Vad tänker du kring det?
– Att få en könsidentitetsutredning räddar liv. Jag själv hade inte levt i dag om jag inte hade fått den.
Har du haft användning av dina erfarenheter i ditt arbete som sjuksköterska?
– Ja, absolut. Jag har hjälp av att jag har varit patient många gånger. Det är bra att ha sett vården från insidan, både positiva och negativa möten. Jag vet hur det är att vara rädd inför en operation och hur utlämnad man kan känna sig. Och hur man läser vad som sägs mellan raderna, utan att det uttalas rakt ut.