Examensrätten hotad igen
Fyra av tio sjuksköterskeutbildningar ifrågasätts av Högskoleverket. Ett år har de på sig att nå upp till kraven, annars mister de examensrätten.
Högskoleverket har i en av de största genomgångarna någonsin granskat 136 program inom vårdutbildningarna vid 27 högskolor och universitet. Det är främst de program som utbildar Vårdförbundets medlemsgrupper som ifrågasätts.
Nu har de utpekade lärosätena ett år på sig att visa att de kan rätta till det som är undermåligt. Annars mister de examensrätten.
Högskoleverket genomförde för tio år sedan en granskning av de utbildningar som tidigare legat hos landstingen. Den ledde till att några lärosäten miste examensrätten.
I den nya granskningen berömmer Högskoleverket lärosätena för att vårdutbildningarna utvecklats under de gångna åren, i synnerhet de som tidigare fanns i landstingens vårdhögskolor. Det har gett bättre tillgång till lärare med vetenskaplig kompetens och lett in på vägar till fördjupningsstudier, forskning och forskningsutbildning som tidigare inte har funnits, är ett par av verkets omdömen.
Framför allt är det den verksamhetsförlagda utbildningen som ådrar sig Högskoleverkets kritik. Det råder brist på platser och brist på handledare med tillräckliga kvalifikationer, samtidigt som förutsättningarna för att planera den kliniska undervisningen är dålig, skriver Högskoleverket bland annat i sin rapport.
Karolinska institutet är ett av de lärosäten som kritiseras av Högskoleverket. Vivi-Anne Sundqvist är dekanus vid utbildningsavdelningen. Hon vill inte svara på om hon tycker att Högskoleverkets kritik är rättvis, men säger att det »har hänt saker« redan sedan Högskoleverkets bedömargrupp gjorde sitt besök i oktober.
– Men vi analyserar fortfarande delar av utvärderingen för att se vad vi behöver göra, säger hon också. Till det hör bland annat den vetenskapliga delen. Högskoleverket är kritiskt men studenterna tycker att de får lära sig mycket forskningsmetodik.
Men annat är som sagt på gång: den 1 juli invigs ett centrum för klinisk utbildning, som ett nav kring vilket utbildning, kliniska examinationer, handledarutbildning och annat ska snurra. Vid kommande årsskifte ska samarbetet med landsting bli bättre så att utbildningens villkor i vården förbättras. Kompetensen hos lärarna ökas efter hand.
– Vi uppmuntrar de anställda att bli klara med sin forskarutbildning, säger Vivi-Anne Sundqvist bland annat.
Bättre gick det för Lunds universitet. Alla elva utbildningsprogrammen godkändes av Högskoleverket. Anna-Karin Dykes är ordförande i nämnden för omvårdnadsutbildning. Hon räknar upp en rad faktorer som hon tror har bidragit till utbildningarnas goda kvalitet:
- Hög kompetens hos lärarna, och ett målmedvetet arbete för att höja kompetensen.
- Praktikum – ett kliniskt övningscentrum i samarbete med de sjukhus man samarbetar med.
- Alla studenter på sjuksköterskeutbildningen skriver en kandidat-
uppsats, och man försöker ge också studenterna på specialistsjuksköterskeutbildningarna kandidatkompetens. - Tydlig och bra organisation för utbildningarna; stor självständighet för till exempel sjuksköterskeutbildningen.
- Hög andel kliniska kurser – nästan 45 procent av studietiden på sjuksköterskeprogrammet.
Kerstin Segesten, professor vid Högskolan i Borås, har lett den bedömargrupp som granskat dessa utbildningar:
– Det är en ledarfråga. Där ledarskapet har fallerat har resultaten blivit dåliga.
Kerstin Segesten framhåller att sjuksköterskeutbildningen har gått från en hantverksutbildning till en akademisk utbildning. Det är viktigt med både akademisk kompetens och ledarkompetens. Men på de stora universiteten finns det ytterligare en fallgrop; de har hamnat i skuggan av läkarutbildningarna.
LÄS RAPPORTEN: WWW.HSV.SE