Triage är en bedömning av en patients medicinska allvarlighetsgrad utifrån anamnes, symtom och ibland även vitalparametrar. Bedömningen resulterar i en gradering, oftast mellan 1 och 5 (eller färgerna röd, orange, gul, grön och blå) som anger hur länge det är medicinskt säkert för patienten att vänta på en första läkarkontakt. Triagenivå 1 (röd) kräver omedelbar läkarkontakt medan det med nivå 5 (blå) anses vara säkert för patienten att vänta upp till fyra timmar, beroende på triagesystem.

Vitalparametrar är patientens uppmätta andningsfrekvens, saturation, puls, blodtryck, kroppstemperatur och vakenhetsgrad.


Olika system visar på olika sätt att se på patienten:

Äldre modeller - ett steg i taget:
Batchlogistik, som det kallas, bygger på att en process delas upp i flera på varandra följande steg. För att komma till steg två måste patienten först vara klar med steg ett och så vidare. När kapaciteten i ett steg understiger efterfrågan bildas en kö.

Nya modeller är processbaserade:
-
 Uppbyggda för flödeslogistik enligt Leanprincipen*
- Rekommenderar en lämplig omhändertagandeprocess.
- Initierar undersökningar som provtagning och röntgen före första läkarkontakt.
*Leanprincipen kommer ursprungligen från den japanska biltillverkaren Toyota. Grunden är att dela upp (patient)flöden efter handläggningsprocesser. Patienter med liknande vårdbehov går direkt till ett specialiserat team där alla resurser finns för att processen ska kunna slutföras.

Tvåstegstriage, yttre och inre. En ytlig bedömning görs av alla. Patienten slussas sedan vidare endera till fördjupad triage eller för direkt kontakt med en läkare, så kallad fast track.

Fast track innebär en snabb bedömning av läkare vid exempelvis enklare frakturer. Patienten skickas sedan snabbt vidare till röntgen för att verifiera diagnosen. Behandling sker på akuten, sedan får patienten gå hem.