Här är alla känslor tillåtna

Här är alla känslor tillåtna
Christina Lindgrens intryck är att chefer i vården månar om personalen och förstår behovet av stöd. Foto: Linus Meyer

Reflektionsgrupper i Södersjukhusets sjukhuskyrka ger personal hjälp att hantera känslor som är svåra att visa i arbetet.

7 november 2012

Södersjukhusets sjukhuskyrka finns till för medarbetare, patienter och närstående. Där arbetar en präst, en pastor och en diakon från olika kristna samfund — samtliga med vidareutbildning i grundläggande psykoterapi. ?

En av dem är Christina Lindgren, pastor i Missionskyrkan. Hon använder ordet själavård, men säger att den som söker stöd inte behöver vara troende. Den vanligaste inledningsfrasen är också: ”Jag är inte religiös, men…”?

Christina Lindgren och hennes kolleger träffar ibland personal för enskilda samtal, men vanligast är reflektionsgrupper där arbetslag erbjuds känslomässig avlastning. ??

— Vårdens personal använder sig själva som instrument och ibland väcker arbetet starka känslor som man under arbetstiden måste hantera på ett professionellt sätt. Det kan vara sorg när en patient dör mitt i livet, eller ilska och irritation över utspel från patienter som själva har ångest, säger Christina Lindgren.?

Någonstans ska starka känslor härbärgeras, och det kan vara viktigt att få reflektera över vad arbetet gör med en som människa. ”Det är bra att ha en arena där man får hänga av sig sin professionella rock”, som Christina Lindgren uttrycker det. I reflektionsgrupperna är inga känslor förbjudna.?

Vågar man verkligen visa svag­heter och tillkortakommanden för sina närmaste kolleger? Vill man inte försöka upprätthålla bilden av sig som en kompetent medarbetare??

— Det är det som är fint med de här grupperna — att när någon berättar om något man är osäker inför eller rädd för så känner de flesta igen sig. Vetskapen att man inte är ensam om sin tankegång är stärkande för hela gruppen.?

Sjukhuskyrkans medarbetare kallar inte reflektionstiden för handledning. Det är inte omvårdnaden som står i fokus, utan möjligheten att bli mer medveten om att och hur man berörs av arbetet. För att deltagarna ska känna sig trygga stannar det som sägs i rummet. Av samma anledning deltar inte chefer i reflektionsgrupperna. Inför chefen är det svårare att visa sig i all sin ömklighet.??

Det som berör mest, säger Christina Lindgren, är plötsliga och oväntade dödsfall. En förälder med små barn till exempel. Eller ännu värre: ett barn som dör. Det väcker sorg och djupa existentiella funderingar. Och mitt i det egna grubblandet ska personalen vara till stöd och tröst för andra. Mycket i reflektionsgrupperna handlar om bemötande.?

— Det är inte bara de egna utan också andras känslor personalen ska klara av att härbärgera. Mitt i detta känslokaos måste de hålla en professionell fasad.?

Christina Lindgrens intryck är att chefer i vården i allmänhet har en stor medvetenhet om medarbetarnas behov av stöd. ?

— Jag märker en stor omsorg om personalen. Både när något sorgligt har inträffat och när konflikter uppstår. Patienter som mår psykiskt dåligt kan placera ut sin ångest så att medarbetare blir arga på varandra.??

Kriser slår mot initiativförmågan. Därför anser Christina Lindgren att det är viktigt att chefer tar initiativet och tar kontakt med sjukhuskyrkan för medarbetarens räkning. Och om en medarbetare slår ifrån sig med ett: ”Jag har inte lust att prata” eller ”allt är bara bra” är det viktigt att inte ge sig.?

— Om relationen klarar det bör chefen återkomma och göra det klart genom att säga: ”Jag kommer att fråga dig igen”. En medarbetare kan också ha svårt att formulera vad han eller hon behöver och då är det viktigt att det finns rutiner för omhändertagande som chefen kan luta sig mot.

Reflektion pågår två terminer

Reflektionsgrupper brukar träffas varannan vecka under två terminer. Det kan vara slutna grupper som är desamma under hela tiden, eller öppna grupper med olika deltagare. Personal kan också få enskilda samtal i sjukhuskyrkan. Privata känslor är tillåtna eftersom en skilsmässa, eller en annan förlust, även påverkar arbetet.

Sjukhuskyrkans medarbetare har ingen dokumentationsplikt och rapporterar inte till någon om vad som har kommit fram i samtal. Här gäller strikt tystnadsplikt.

Mer om ämnet

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida