– Vid en händelse med en våldsam gärningsman, som en skolskjutning, behöver vi komma närmare för att kunna rädda liv. Om något händer idag, så står vi utanför i den säkra zonen, medan barn kan ligga och förblöda, säger Dan Gryth, överläkare och chef för den prehospitala- och katastrofmedicinska enheten vid Karolinska universitetssjukhuset. 

Personal inom ambulansen utsätts för fler hotfulla situationer idag än förr. Dessutom har risken för terrorhot höjts till en högre nivå. Dan Gryth anser att det är hög tid för både Stockholm och andra utsatta delar av Sverige att få tillgång till specialutbildad och tränad ambulanspersonal som kan arbeta i en mer riskfylld miljö.

Delas i tre zoner

Vid en våldsam, större, allvarlig händelse delas platsen in i tre zoner. Den heta zonen är där gärningsmannen befinner sig, hotar, skadar och även dödar personer. Utanför finns den varma zonen, där gärningsmannen skadat människor, men polisen har passerat och säkrat någorlunda. Sedan finns den kalla zonen utanför där det är säkert. Det är endast där ambulans får och kan arbeta idag.

– Vi behöver kunna arbeta i den varma zonen. Men det kräver utbildning, träning och utrustning. Det skulle vara speciella enheter som blodstillar och stabiliserar patienter och för ut dem till den kalla zonen, där andra ambulanser tar över. Idag skulle det kännas väldigt otillfredsställande att stå och vänta vid brytpunkten vid en större, våldsam händelse, säger Dan Gryth.

Finland har organisationen

Han får medhåll både från Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor och Riksföreningen för sjuksköterskor inom trauma.

– Vi behöver se hur omvärlden är idag. Om det händer något allvarligt måste vi kunna komma in och behandla. Vi kan titta på Finland, där de haft flera skolskjutningar och som organiserat ambulanssjukvården så. Där finns specialutbildade ambulanssjuksköterskor bakom polisen. Vi i sjukvården måste ta ansvar och resonera om hur vi ska arbeta här, säger Janne Kautto, ordförande i Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor.

Både han och Dan Gryth poängterar att det ska vara frivillig sjukvårdspersonal, som får utbildning och träning.

– Alla ambulanssjuksköterskor vill inte arbeta så. Men de som vill behöver få utbildning och träning. Ambulansens personal behöver öva tillsammans med polisen, det sker idag bara vid stora katastrofövningar, säger Janne Kautto.

Utredning i Stockholm

I Stockholms läns landsting pågår en utredning i frågan på Enheten för katastrofmedicinsk beredskap. Bakgrunden är att polisen ändrat sin taktik för arbete i liknande händelser.

– Vi omvärldsbevakar och ser samhällets utveckling. Vi ser att frågan behöver utredas vad gäller regelverk, försäkringar, utbildning och övning. Men det är en nationell fråga om det ska vara en nationell prehospital enhet, med speciella kunskaper och skydd eller om det ska finnas en sådan prehospital enhet på regional nivå, säger Jessica Lindberg, chef för enheten för katastrofmedicinsk beredskap.

Arbetsgivaren är ansvarig för att anställda kan arbeta tryggt och säkert. Idag är riktlinjerna för sjukvårdspersonal att de inte får riskera sin egen säkerhet.

Kan förlora personal

– Frågan behöver granskas ur olika infallsvinklar. Fram tills ett beslut gäller regeln att ambulanspersonal inte ska gå in i farlig zon. Då kan vi förlora personal och sjukvården på plats slås ut, säger Jessica Lindberg.

På nationell nivå har det förts en diskussion mellan Socialstyrelsen, Arbetsmiljöverket och Polisen.

– Alla aktörer ser behovet, det är ett område som behöver belysas. Det är en fråga att arbeta med tillsammans med professionerna och berörda myndigheter. Men vi har ingen formaliserad arbetsgrupp eller ett uppdrag idag, säger Johanna Sandwall, krisberedskapschef på Socialstyrelsen.