– Jag har "doulat" vid två kejsarsnitt, säger Hezrin Taleb Baker från Kurdistan. Första gången var kvinnan ensam vid förlossningen eftersom mannen inte orkade följa med. Hon blev mycket lugnare genom att jag kunde vara med.

Hezrin Taleb Baker stöttar kvinnor före, under och efter en förlossning som har lite eller ingen kunskap i svenska. Totalt finns det tolv så kallade kulturdoulor och tillsammans behärskar de nio olika språk utöver svenska: arabiska, dari, persiska, kurdiska, sorani, badini, somali, tigrinja och amharinja.

Alla har alla fött egna barn. Den äldsta är 61 år och den yngsta 24.

– Jag hade aldrig träffat föräldrarna innan, säger Sahra Ibrahim från Somalia. Jag var jätteglad att få hjälpa till och de var jättetacksamma. Mamman kunde ingen svenska och hade många frågor till mig som hon kände att hon inte kunde ställa till sin man.

Upplevs som skrämmande

Projektet är ett samarbete mellan Västerbottens läns landsting och Umeåregionens flyktingmottagning.

För kvinnor från många andra länder är det ingen garanti att man överlever en förlossning. En förlossning kan därför vara mycket skrämmande och språkförbistringen spelar en stor roll, enligt landstinget. 

Projektledare Maria Trotsman, barnmorska vid förlossningen vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå, har mött ett flertal nyanlända kvinnor och sett behovet av ett kulturellt, språkligt och praktiskt stöd.

– En kulturdoula har erfarenhet av två språk och två kulturer och kan dela med sig av erfarenhet, styrka, lugn och praktiska kunskaper, säger Maria Trotsman i ett pressmeddelande från landstinget.

Har fått utbildning

Kulturdoulorna har fått utbildning i bland annat anatomi, kvinnlig könsstympning, förlossningsförlopp, smärtlindring, avslappning, preventivmedel och rutiner inom svensk förlossningsvård. Men de har inget medicinskt ansvar och ger inga medicinska råd, utan ska fungera som ett stöd till kvinnorna och som tolk vid behov. En kulturdoula har samma språk, ursprung, kultur och tradition som kvinnan som ska föda.

En avhandling från Uppsala universitet visar att mödradödligheten i Sverige bland utlandsfödda är högre än bland svenskfödda kvinnor och att det finns ett samband mellan mödradödlighet och kommunikationsproblem, se länk till höger.