En av tre inom ambulansen har någon gång somnat bakom ratten, enligt en undersökning som Vårdfokus gjorde för drygt ett år sedan. Forskaren Jörgen Lundälv, docent i trafikmedicin vid Umeå universitet, blev chockad av siffran och trodde att nu skulle säkerheten vid ambulanstransporter äntligen börja diskuteras brett och på hög nivå.

"Det här är ingen enskild fråga för ambulansen, det här är ett samhällsproblem", sa han då.

Men så blev det inte, och han är brydd över tystnaden kring riskerna med ambulanstransporter – både hos politiker, myndigheter, huvudmän och bland ambulanssjuksköterskorna själva.

Har studerat avvikelser

Efter Vårdfokus rikstäckande enkät, som besvarades av drygt 1 000 sjuksköterskor inom ambulansen, beslöt sig Jörgen Lundälv för att undersöka avvikelserapporteringen inom ambulanssjukvården i Västra Götaland. Han studerade samtliga avvikelserapporter från januari 2013 till december 2015 som gällde transporter. Det fanns tolv stycken.

– Det är en iögonfallande skillnad mellan den siffran och de flera hundra ambulanssjuksköterskor som anonymt uppgav att de har nickat till bakom ratten. Jag tror att det finns en ovilja att rapportera, som kanske handlar om lojalitet mot arbetsgivaren eller om rädsla för att bli kritiserad, säger han.

Trötthet vanlig orsak

Studierna av avvikelserapporterna visar att orsaken till incidenten vanligen var att ambulansföraren var trött på grund av brist på tid för återhämtning eller raster för lunch eller toalettbesök. I hälften av fallen ledde avvikelsen till någon form av åtgärd.

– Jag önskar att det fanns mer att utläsa. En problematisering av föraruppdraget, beskrivningar av trafiksäkerheten och ambulansförarens körförmåga till exempel. Det borde vara viktigt för en lärande organisation, konstaterar han.

Han är kritisk till att det saknas krav på körkompetens för utryckningspersonal och jämför med andra yrkesgrupper; med lastbilschaufförer som har ett yrkeskompetensbevis och med lokförare vars arbete regleras av föreskrifter om vad som gäller, bland annat vid trötthet och sjukdom. Till och med truckförare har ett särskilt truckkort.

Många risker

Men på utryckningspersonal ställs inga särskilda krav, trots att internationell forskning visar att transporten till eller från en olycksplats är det farligaste momentet i ambulanspersonalens arbete. Väglag, körförmåga, hastighet, förarens trötthet eller utmattning, arbete i en trång bil full med utrustning. Riskerna är många.

En av säkerhetsriskerna är de långa arbetspassen. Efter en olycka i Borås där en ambulans körde mot rött och krockade med en personbil intervjuades en verksamhetschef inom ambulanssjukvården. Hon sa att de långa arbetspassen var borttagna och att deras längsta pass nu var tolv timmar. För mycket även det, tycker Jörgen Lundälv.

– Vad skulle hända om ett antal sjuksköterskor la sina nycklar på bordet och sa ifrån: "Jag har inte tillräcklig utbildning" eller "Jag är för trött". Kanske skulle det leda till att man måste anställa fler inom ambulansen – och kanske är det vad som behövs, säger han.