Tillräcklig egen kompetens, men ibland också en känsla av otillräcklighet. Det sammanfattar hur svenska intensivvårdssjuksköterskor upplever att hantera traumlarm. En arbetsuppgift som innebär att de får släppa all pågående verksamhet för den ännu mer akuta situationen.

Det visar en studie gjord av Linda Sandström, specialistsjuksköterska inom operationssjukvård och doktorand i omvårdnad vid Luleå tekniska universitet.

300 traumlarm per år

Hon har gjort två delstudier om traumavård. I den ena har hon intervjuat 15 specialistsjuksköterskor på intensivvårdsavdelningen vid ett mellanstort svenskt sjukhus, som har ungefär 300 traumalarm om året. Larmen kommer efter allvarliga händelser som bilolyckor, där patienterna har svåra eller livshotande skador.

Studien visar att intensivvårdssjuksköterskorna känner sig trygga med sin utbildning och tycker sig ha god kompetens. De känner sig säkra vad gäller att utvärdera, prioritera och vidta rätt åtgärder för att patienten ska få bästa möjliga vård.

Lämnar sin patient

Men de kan känna sig otillräckliga på andra sätt.

– När traumalarmet går får de lämna patienterna på avdelningen, som också är i stort behov av vård, och springa iväg. Även om andra täcker upp kan de känna sig otillräckliga. Känslan beror på bemanningen, kommunikationen i teamet eller att bottna i svåra situationer som ett skadat barn, säger Linda Sandström.

I studien framkommer att sjuksköterskorna ser det som problematiskt att en traumapatient, efter det första omhändertagandet på akuten, ofta hamnar i samma rum som andra patienter när de slussas vidare till en avdelning.

Anhöriga i chock

Samtidigt som traumapatienten och de anhöriga är i chock, måste de dela sjuksköterskans uppmärksamhet med andra patienter.

– God traumavård kräver att resurserna är tillräckliga, så att det finns personal som täcker upp för patienterna på en avdelning. Annars känner sig sjuksköterskorna lätt splittrade.

En annan av hennes slutsaster är vikten av debriefing.

– Även om det ska finnas tid så utnyttjas den inte alltid. Det kan vara mycket på avdelningen och då förskjuts debriefingen, som bör ske ganska nära inpå en händelse. Det är viktigt att traumateamet får prata om hur de uppfattade situationen, om kommunikationen fungerade bra eller brast och om det finns åtgärder att analysera.

Den andra delstudien handlar om hur patienter, som skadats så svårt att de hämtas med helikopter, upplevt vården under transporten.