Leif Sainio, utredare på Läkemedelsverket, läser från listan han sammanställt över alla inrapporterade biverkningar Läkemedelsverket tagit emot gällande kopparspiral.

Det är totalt sett 700 så kallade "ospecifika symptom" som han placerat i bokstavsordning.

– Aggressivitet, akne, allergier, allmän trötthet, allmän ångest, andnöd, apati, asocialt beteende... Blekhet, blodbrist, blodsockerfall... Dåligt minne, dålig aptit, dåligt självförtroende... Frossa, frusenhet, frustration, frånvarokänsla, frånvaro av lust...

Och så fortsätter det. Bland den stora mängden symptom är den röda tråden att det inte bara handlar om fysiska problem utan också psykiska. Med "ospecifika symptom" menas problem som är svåra att direkt koppla ihop med något specifikt – exempelvis en kopparspiral.

Kraftig ökning

Under 2017 har klagomålen gällande kopparspiral från privatpersoner till Läkemedelsverket mer än fördubblats. Eftersom det är en pågående utredning vill Leif Sainio inte berätta exakt hur många det handlar om.

Vården har rapporterat in lika få biverkningar som vanligt. Läkemedelsverket har därför bestämt sig för att utreda vad ökningen från privatpersoner kan bero på.

– I första hand vill vi att man ska kommunicera med vården, och att de rapporterar till oss. Det är vården som kan hjälpa personer med biverkningar, vi har svårt att lösa deras problem, säger utredaren Leif Sainio.

Att så många kvinnor vänder sig till Läkemedelsverket med anmälningar om biverkningar kan bero på att vården inte tagit deras besvär på tillräckligt stor allvar eller haft svårt att koppla ihop deras symtom med användande av kopparspiral, är en teori som utredaren har.

Liknande erfarenheter

I dagsläget finns det bara två "kända" biverkningar: mer blödning och blödningar mellan menstruation.

Kvinnor som använt spiral har däremot pratat om andra biverkningar i många år. Med hjälp av sociala medier har kvinnor med liknande besvär lyckats komma i kontakt och dela erfarenheter. Övertygelsen om kopparspiralens baksidor har växt – så mycket att det nu fått genomslag hos den granskande myndigheten Läkemedelsverket.

Det är framför allt en sluten Facebookgrupp med mer än 3 000 medlemmar (Kopparöverskott/Kopparförgiftning, med eller utan spiral) som samlat kvinnor runt ämnet.

Här beskriver många hur de sökt hjälp för olika typer av problem och inte tagits på allvar av vården. Historierna liknar de berättelser som kommit fram gällande bäckenbottenbesvär efter vaginala förlossningar – något som på senare år uppmärksammats som ett folkhälsoproblem, där det finns stora kunskapsluckor och där förlossningsvården och eftervården just nu jobbar för att bli bättre.

Behövs mer kunskap

Det Läkemedelsverket hittills har gjort är att fråga en av de stora tillverkarna av kopparspiral, Bayer, om de kan koppla ihop de inrapporterade biverkningarna med något produktfel. Svaret från det stora företaget är nej. Samma sak kommer gynekologer och läkare som Läkemedelsverket tillfrågat fram till.

Läkemedelsverket har också via Socialstyrelsen försökt få fram information om hur många kvinnor i Sverige som använder sig av kopparspiral. Men eftersom det inte är ett läkemedel utan en medicinskteknisk produkt finns inte den informationen registrerad, berättar Leif Sainio.

Någon relevant ny forskning kring biverkningar av kopparspiral – som varit på marknaden sedan 1960-talet - verkar inte heller finnas.

Läkemedelsverket funderar nu på hur de ska gå vidare. Själva har de inte resurser att göra kliniska utredningar.

Behöver tas på allvar

– Vården måste kommunicera bättre, det är egentligen där vi landar. Patienter måste få bättre information om produkten, om biverkningar, om vart de ska vända sig om de får problem och inte mår bra. Det finns ju andra preventivmedel, det här är inget måste, säger Leif Sainio.

Alla mår inte dåligt av kopparspiral, men i dagsläget verkar inte vården veta hur kvinnor med ospecifika symptom ska hanteras. Många gör inte kopplingen själva. De lämnas åt sitt öde och mår ännu sämre.

– Jag förstår att vården är pressad och har mycket att göra, men detta får inte glömmas bort. Det är av största vikt att vården är lyhörd och kommunicerar bättre. Jag tror att det skulle minska problemen, säger Leif Sainio.

Läkemedelsverkets utredning beräknas vara färdig under första kvartalet nästa år.