Tidigare var Socialstyrelsens långa väntetid för att granska sjuksköterskornas papper från utbildningslandet en bromskloss på vägen mot legitimation. Den kunde vara nästan ett år, men med hjälp av extra medel från regeringen i samband med flyktingkrisen, är den nu nere i under två månader för alla legitimationsyrken.

Även för Vårdförbundets övriga medlemsgrupper: barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor, har ansökningarna ökat de senaste åren och nått rekordnivå 2016. Se siffror här intill och separat artikel.

Ett 50-tal godkänns

Trots den stora ökningen av sökande sjuksköterskor har inte fler blivit godkända. Runt 50 sjuksköterskor per år från länder utanför Europa har fått svensk legitimation de senaste fyra åren. Det är ofta flera års eftersläpning eftersom sjuksköterskorna också ska klara en viss språknivå och olika prov.

Nu görs förändringar för att snabba på processen från ansökan till legitimation med målet att fler av de utländska sjuksköterskorna som har rätt kompetens ska komma igång på den svenska arbetsmarknaden.

Nytt kunskapsprov

Det obligatoriska kunskapsprovet har gjorts om för att vara mer tydligt och ändamålsenligt. Mindre fokus läggs nu på sjuksköterskans dokumentation av sin utbildning. I stället är det resultatet på kunskapsprovet som avgör om den sökande har en utbildning som är jämförbar med den svenska.

– Det nya provet kan inte ersätta dokumentation från utbildningslandet helt. Men dokumentation får inte samma vikt i den nya processen eftersom kunskapsprovet är det nålsöga som ska passeras för att gå vidare och kunna få legitimation, säger Erik Magnusson, tillförordnad chef på avdelningen för behörighet på Socialstyrelsen.

Få klarade provet

Det nya kunskapsprovet hade premiär i höstas på Göteborgs universitet. Endast 14 sjuksköterskor kom för att skriva provet vid de två provtillfällena och av dem klarade endast 4 provet. Provet är identiskt med den slutexamination många svenska lärosäten har för sjuksköterskor.

Frågan är om det nya kunskapsprovet kommer leda till att fler får svensk legitimation, med tanke på att så få gör provet och klarar det. Till vårterminens två provtillfällen är hittills nio personer anmälda.

Skriftligt och praktiskt prov

Kunskapsprovet består av två delar, dels det första som är skriftligt och måste bli godkänt innan det andra, praktiska provet kan göras. Med det skriftliga delprovet mäts den kunskap, förståelse och värderingsförmåga som krävs för att kunna verka som sjuksköterska i Sverige. Det utgår från två patientfall som speglar realistiska vårdsituationer som en sjuksköterska kan stå inför, samt även frågor om läkemedelsberäkning som ingår i patientfallen.

– Jag kan tycka att det är lite alarmerande att det är så få som söker för att göra kunskapsprovet, det var det tidigare också. Det är många fler som gör provet bland de som söker legitimation som läkare eller tandläkare, säger Pernilla Hultberg, projektledare för validering på Göteborgs universitet.

Ordna praktik själv

Andra steg i legitimationsprocessen har gjorts mer flexibla. Det krävs inte längre först betyg på tillräckligt hög svenskanivå innan man gör kunskapsprovet och provet om svensk författning går att göra på nätet.

Men Pernilla Hultberg tror att även den obligatoriska praktiktjänstgöringen kan vara en bromskloss, då de sökande fortfarande måste ordna praktikplatsen själva.

För sjuksköterskor finns det dessutom en alternativ väg. I stället för att göra Socialstyrelsens kunskapsprov kan de gå en kompletterande utbildning. Den har tidigare bara funnits i Göteborg och Stockholm. Nu startar den även på Linnéuniversitetet, i Gävle och i Luleå.