Längre väntetid på legitimation för sjuksköterskor från länder utanför EU

Längre väntetid på legitimation för sjuksköterskor från länder utanför EU
Antalet ansökningar från vårdpersonal som att få sin utomeuropeiska utbildning prövad hos Socialstyrelsen har ökat kraftigt.

Får vänta nästan ett år på att den första prövningen startar hos Socialstyrelsen.

9 februari 2015

Ansökningarna från vårdpersonal som kommer från länder utanför EU ökar lavinartat hos Socialstyrelsen. Men det är inte sjuksköterskorna som står för den stora ökningen. Från Syrien till exempel är det mest läkare, tandläkare och farmaceuter som ansöker om svensk legitimation.

– Men alla ansökningar läggs i en hög och vi handlägger dem i turordning. Därför påverkas sjuksköterskornas väntetid av att den totala mängden ansökningar ökat så mycket, säger Åsa Wennberg, utredare på Socialstyrelsen.

En första prövning

Den första prövningen som för några år sedan tog två-tre månader tar idag nästan ett år. Just nu granskas ärenden som kom in i mars förra året. En stor andel får avslag därför att sjuksköterskeutbildningen i många länder utanför EU är sjuksköterskeutbildningen på gymnasienivå. Om de vill fortsätta arbeta i yrket krävs att de går en högskoleutbildning.

Även för de som har högskoleutbildning väntar en lång process. De måste uppfylla språkkraven, göra ett omfattande kunskapsprov och praktik.

– Vi behöver veta att den utländska utbildningen motsvarar de krav vi ställer för sjuksköterskors kompetens i Sverige. För många av de sökande är kunskapsprovet svårt, vi har många sökande ifrån länder i Afrika och där ingår inte läkemedelsberäkning i utbildningen.

Ordna praktik själv

För en del blir också den obligatoriska praktiken svår att lösa, av flera orsaker.

– Den sökande måste ordna den själv, den är också obetald och det kan vara svårt att försörja sig under tiden. Sedan har en del barn och har svårt att byta ort.

Vårdförbundet vill se en snabbare handläggning av de som har högskoleutbildning och kan bli godkända för svensk legitimation.

– Förutsatt att de uppfyller kraven på både kompetens och språket. Vi kan inte tumma på de kraven. De är nödvändiga för patientsäkerheten och för att fungera i verksamheten. Det krävs att man har god språkförståelse för att kunna förstå nyanser i det patienter berättar, säger Ann Johansson, viceordförande i Vårdförbundet.

Det ges även två kompletterande utbildningar för utländska sjuksköterskor på Göteborgs universitet och Karolinska institutet. De som godkänns där får svensk legitimation.

Fakta

Under år 2014 fick Socialstyrelsen in nästan 2 000 ansökningar från vårdpersonal, vilket var 500 fler än året före.

  • Av dessa inkom 244 från sjuksköterskor fram till början av november under 2014. Motsvarande för hela 2013 var 221 ansökningar.
  • Enligt Riksrevisionens granskning tar det i genomsnitt 4,8 år för en utomeuropeisk sjuksköterska att börja verka i yrket i Sverige.
  • Sjuksköterskor som har högskoleutbildning från EU-länder får legitimationen i andra EU-länder, om kraven i direktivet om erkännande av yrkeskvalifikationer uppfylls.

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida